GLIMTEN - en oberoende nättidning som gör släktforskningen roligare

glimten.gif (1697 bytes)
update.gif (1190 bytes)
innehall.gif (1177 bytes)

Hur startar jag släktforskningen ?



Hej jag heter Mona och skulle gärna vilja veta hur jag ska göra
för att få fram fakta om min mors släkt. Var går jag in någonstans.
Mona


Red svarar:

Hej Mona
Jag har senaste tiden fått flera liknande förfrågningar och därför lägger jag nu ut en ganska enkel sida för nybörjare. Den innehåller dock en del värdefulla tips och kommer senare att byggas ut allt efter behov och frågor.

Tyvärr ger du mig inga uppgifter om varifrån din mors släkt kommer (t ex hennes födelsedag och församling). Inte heller berättar du var du bor eller hur gammal du är. Därför kan jag inte ge några "speciella tips" just nu (men kom gärna igen med mer data).

De flesta har dock mor- eller farföräldrar som är födda före 1920. Dessa personers kyrkboksuppgifter finns numera på s.k. mikrokort som man kan beställa (eller köpa) via sitt Kommunbibliotek. Man kan också gå till Landsarkiven och en del andra institutioner för att läsa mikrokort eller originalhandlingar.

Släktforskningstekniken går ut på att man i resp. Födelsebok för personens födelseförsamling  letar upp individens födelsenotis. I den står vad föräldrarna heter (eller enbart kvinnans namn om det är ett utomäktenskapligt barn) samt barnets födelseadress, oftast står också vilka som var med vid dopet (s.k. faddrar/dopvittnen).

När man vet adressen hämtar man församlingens husförhörslängd för samma tid som födelsen och letar upp sidan med denna. Sidan visar vilka personer som  bodde på samma adress. Där står även VAR och NÄR ingående personer föddes. Därför kan man senare även leta upp dessas födelsenotiser (som kan vara i en helt annan församling). Notera gärna på vilken sida du hittar uppgifterna och ange detta som källa i ditt släktforskningsprogram. Ibland behöver man gå tillbaks till sidan då personernas närmaste (bl a föräldrar) kanske anges på samma sida som änkling, undantagsman eller liknande. Du känner dock inte dessa ännu - först när du gått ännu et steg bakåt får du veta deras personuppgifter. Oftast finns datum för parens vigslar angivna och ibland har prästen även gjort en del smärre anteckningar om resp. person (döv, halt, militärdata mm) utöver betygen om hur de klarat husförhöret..

För att få veta mer om individernas personlighet kan man ofta hitta uppgifter i andra källor som litteratur, domböcker, föreningsprotokoll etc. Ju intressantare person - ju mer finns att finna!

För att du skall komma igång på ett bra sätt vill jag ge följande råd:

  1. Intervjua alla äldre släktingar om vad dom vet om släkten. Gärna med bandspelare då man oftast inte hinner notera allt de säger (äldre tycker oftast om att tala om sina rötter).
    Fråga speciellt  noggrannt efter adresser (församling, ort mm.) och födelsedatum mm.
    Försök få fotografier på dina släktingar. Ev även andra handlingar som bouppteckningar,
    gårdsförsäljningar mm.
  2. Låna på biblioteket boken "Släktforska steg för steg" av Per Clemensson och
    Kjell Andersson, eller köp den. En bra bok är även Anderös "Läsebok för släktforskare"
    som lär dig läsa äldre stilar. (Låt dig inte avskräckas av den svårigheten - allteftersom
    du letar dig bakåt lär du dig - 1800/1900-talens stilar är ganska lättlästa.)
  3. Skaffa dig ett bra släktforskningsprogram. Gå till DIS hemsida ( www.dis.se ) och beställ det program som jag själv tycker är bäst, nämligen DISGEN. Det kan utföra mycket
    och kräver därför en del av sin användare. Det finns program som är enklare att hantera,
    t ex "HOLGER" som dock är bäst på att "gå bakåt" i tiden. Vill man som jag syssla med
    "ättlingar" till någon förfader, är DISGEN överlägset. Visserligen saknar programmet ännu
    en del önskade möjligheter - men de kommer helt säkert - så fort programmerarna hinner.
    Dessa arbetar på "fritid" och har först sina "riktiga" arbeten att sköta.

    Till en början kan du använda en del gratis- eller s.k. shareware-program. Du skall
    dock inte använda sådana som saknar möjligheten att exportera ut inmatade uppgifter
    i GEDCOM-format. "GEDCOM-standarden" skapades av mormonkyrkan för att ge användarna möjlighet att flytta sina släktuppgifter mellan olika program. Den möjligheten finns t ex både hos DISGEN och HOLGER. Det innebär att de uppgifter du matat in i ett "gratis-program" senare lätt kan importeras till DISGEN och HOLGER.

Lycka till

Bertil Magnusson

PS
Du kan också gå till Sveriges Släktforskarförbund och dess "Nättidningen RÖTTER" under adress: www.genealogi.se Där finns även instruktioner om hur man startar.  DS