På bilden ovan ser du hur ett fåtal förkortningar snabbt fyllt i bokstavstrogen text. Denna i sin tur ger automatiskt normerad utskrift under Bearbetad text.

Löpnummer och registreringsdag fylls i automatiskt och uppgifter som Sidnr, Ordn-/Radnr, Kod kopieras med funktionen @dito till nästa formulär där en uppräkning av O/R-nr sker automatiskt (nytt värde kan anges).

För att slippa register med felaktigt datum jämförs inmatningen med den man gjorde i föregående formulär. Ovan ser du en diff. på "-365" då årtalet blivit felinmatat. Då värdet är större än 30 (signalerar fel månad) läggs det även i OBS-fältet.

Om man vid inmatning i QA trycker "F5" vid datumfältet kopieras senast inmatat datum och då undviks sådana fel. Men om olyckan ändå är framme varnar nu GLIMTENs mall.

Du kan även lätt få en förprogrammerad rapport om ev fel. Läs mer inne i tidningen.

Sida 2

Från min sida sett (ledare) Bönhörd över hövan ...

blev jag när jag efter en extremt varm och torr vår önskade några regniga dagar så släktforskarna med gott samvete kunde dra sig tillbaka med sin älskade hobby. En som med ett glatt skratt gillade min önskan, var Synnöve Molander i Lerum. Hon skulle därmed slippa besvärande allergiska problem.

60-årspresenten den 9 juli från en av mina döttrar, en fin regnmätare i oxiderad koppar, fick omedelbart göra tjänst. Snart uppmättes över 50 mm, trots att mätstickan bara klarade 35 mm. Jag fick hälla ur och tillbaks och så var det i månaderna därefter.

Sur blir man inte bara av regnet denna sommar utan även när man ser sin andes "barn" bära sig illa åt. Jag har visserligen varit med om det förr - så inget borde chockera mig. Talesättet att "kasta ut barnet med badvattnet" fick ju sin pendang då föreningen SLÄKTDATA "kastade ut pappan med badvattnet".

I "Tidningen SLÄKTDATA" 2/93 ges en lista över några register man distribuerar. Uppgifterna för två av dem upprör mig starkt, då man "ståtar med stulna fjädrar".

Den ena uppgiften, registret 061704 F (Kulltorp) upprörde även min avlägsna släkting, Lena Tingstam, som i DISREG skapat registret. Senare anpassat till PC-FILE av Rolf Carlsson i Brämhult och till QA-mallarna av mig själv. I listan anges red. M(ats) O(lof) Sander ha "behandlat" det. Likaså med 156206V, vigselregister för Västerlanda där sanningen hanteras efter tidigare erfaret mönster.

Båda dessa register har spridits av mig själv som exempel på hur bra det är att söka i register med dator. Alla som köpt mallar av mig (äv. SD-tiden) har erhållit registret för Kulltorp Det var den första församling jag kunde förmedla som upptog såväl födda, vigda som döda. Och innehöll även det första exemplet på ett Vittnesregister..

Tidigare hade jag arbetat med vigda i Västerlanda. Erfarenheten av det blev grunden för den utveckling jag senare åstadkommit. Registret är baserat på en "pappersförlaga" som Gustav Johansson i Kungälv gjort på ett mycket noggrant sätt. Men till datamedium har det överförts av mig själv - och ingen annan!

Och jag har även normerat det efter mina ideer. Därför smärtar det mig nu att se M O Sander som "behandlare" av den onormerade upplaga jag spridit som exempel tillsammans med Jan Bergguists (Säffle) utmärkta sökprogram SLFIND.

Jag startade SLÄKTDATA efter de erfarenheter jag gjort som styrelseledamot i DIS. Vid mina föredrag blev jag ofta uppsökt av personer som deltagit i DIS projekt "Claes" och sänt in register. De klagade över att DIS inte angav dem som upphovsmän. En del sa t.o.m att de fått köpa sin egen skapelse.

Med den ansvarige för projektet lyckades DIS styrelse inte få någon lösning. Dessa erfarenheter ledde till utformningen av mitt Upprop som låg till grund vid bildandet av SLÄKTDATA. Nu hanterar den föreningen, personerna bakom registrens tillkomst lika illa och det är upprörande.

Skall vi lyckas få folk att engagera sig i att göra register måste de bli omnämnda och erkända för sin insats. Det är ofta den enda erkänsla de får för sin uppoffring, och det är därför en viktig principfråga.

Nu undrar jag - kan jag bli lika bönhörd som efter förra ledaren om jag ber de ansvariga för min "andes barn", i föreningen SLÄKTDATA, att de fortsättningsvis hanterar sanningen på ett annorlunda sätt än vad jag erfarit. Kanke även be om ursäkt? Eller skall de fortsätta på de underliga stigar man hittills trampat?

Jag har tidigare beslutat att "inte polimisera" med SLÄKTDATA då företrädarna tycks oemottagliga för argument och gömmer sig bakom fraser som "jag varken hinner eller vill sätta mig in i frågan". Ändå handlade dom i belackarnas anda, så jag måste lämna föreningen.

I detta nummer som kanske är det näst sista, vill jag ha det här sagt.

TACK

Ett hjärtligt tack till mina vänner som gjorde min 60-årsdag den 9 juli 1993 till ett ljust och soligt minne - trots regnet.

Sida 3

"Ett brev betyder så mycket"

En känd slogan rann upp när Red fick ett trevligt brev från Örebro. Det innehåller mycket som lika gärna kunde stå på ledarsidan, så därför placeras det så nära som möjligt. Och varför redigera en välskriven text - här kan du själv läsa.

Bäste släktforskarbroder

Jag har just fått GLIMTEN nr 15, läsvärd och intressant som alltid. Det vore beklagligt om GLIMTEN skulle upphöra av brist på material.

Jag tror att vi släktforskare alltför ofta blir något slags perfektionister, och inte vill publicera resultaten, förr-än man är färdig (och det blir man ju aldrig!). Därför ligger det i släktforskarnas lådor mängder av material som av dessa orsaker aldrig kommer ut, och går ett ovisst öde till mötes.

Detta med registerframtagning är verkligen någonting som har framtiden för sig. En av mina "favoritförsamlingar" är Kvistbro (T) i västra Närke där min farfar har de flesta av sina rötter. Har därför skaffat samtliga 67 mikrokort för Kvistbros födda, vigda och döda 1683-1920.

Jag tänker nu försöka komma igång och registrera med hjälp av QA-programmet. Beställer därför enligt erbjudandet i senaste GLIMTEN en helt ny uppsättning av samtliga mallar.

Så en annan sak: Min mf ff mf mf var Giovanni Battista Pinello, född 1682 i Genua och död 1775 på Ramneberg, Svarteborg (0). Denne gamle karolin, sedermera överstelöjtnant, har många ättlingar i Väst-Sverige (främst Bohuslän och Dalsland). Känner Du till några?

Dottern Beata Pinello (1731-1812) gif-te sig med smeden Erik Örling (1740-1780) från Ör i Dalsland. Därifrån härstammar min mors släkt Örling. Bifogar ett nytryckt ex. av min Örling-utredning från l962.

Jag vill under sommaren försöka skriva ihop någonting för GLIMTEN om G.B. Pinello och samtidigt efterlysa ättlingar till honom.

Vid ett besök på Släktforskarnas hus i maj i år bläddrade jag för första gången i en bok med titeln "Svinhuvud-släkten i Aspeboda. Släktkrönika l534-l99l ". Beställde omgående den boken, som gav mig tretton nya generationer till min antavla (från IX till XXII). Min mf mf mm ff m, en gruvarbetarhustru från Aspeboda, visade sig härstamma från lågfrälseätter, dokumenterade sedan 1316 .

Tretton generationer eller ca 400 år "på nolltid" ! Det är en höjdpunkt i en släktforskares ofta ganska långsamma "resa genom tiden" .

Detta är ett exempel på, hur viktigt det är att vi släktforskare får reda på och delar med oss av vad som gjorts och publicerats. En opretentiös insändarspalt i GLIMTEN med tips om nya böcker, register eller andra intressanta fynd, det vore något att hoppas på, men det förutsätter aktiv medverkan från läsekretsen.

Jag gillar den "obyråkratiska" stilen hos GLIMTEN. Den tidningen behövs!

Med bästa sommarhälsningar Arne Cajdert, Örebro 1993-07-04

Är detta näst sista GLIMTEN?

Svaret har Du och andra GLIMTEN-läsare i er hand - men troligen är det så - då mina böner om hjälp att skaffa nya prenumeranter och material inte gett önskat resultat. Trots den fina respons som Arne Cajderts brev här intill visar (och andra personers insatser) ter sig möjligheten att ge ut en tidning med hög kvalitet omöjlig pga materialbrist.

Återstår att hålla kontakt med dem som deltar och deltagit i Projekt RÅD. Möjligheten finns ju även att försöka informera om data- och registerfrågor i bokform och då slippa tidspressen.

Om mitt kära DIS - som jag agat för att jag älskat det - levt upp till att var den datorförening den säger sig vara och gjort register för sökningar med dator och inte sådana man vill tjäna pengar på (pappers eller mikrokortskopior) skulle jag gärna överlämnat mina mallar och register i deras händer.

Tyvärr har inte heller "förbundet" svarat på mina kontaktförsök och dit leder inga öppna dörrar om man inte representerar en förening. Mycket illa!

Har du - käre läsare - några ideer om hur jag skall göra ? Red.

Sida 4

Bakom släktregistrens namn

ryms en beaktansvärd historia

av Ivar Knutsson, Partille

Inlevelsen i våra föregångares vardagsvärld är en ofrånkomlig bit i släktforskarnas arbete.

Visst imponerar släktregister med utförliga namn- och årtalsuppgifter. Men saknas kunskap om de förhållanden människorna levde i uppstår betänkliga brister. Albert Sandklef, den bekante museimannen och forskaren, hade lärorika synpunkter att förmedla:

"Vi kommer aldrig att begripa det som skedde före vår tid, om vi inte lär oss förstå de handlande människornas föreställningsvärld, förstå vad som drev och påverkade deras gärningar".

Förklarligt är om nutidsmänniskorna kan ha svårt tänka sig in i de hårda villkor som var en verklighet för de flesta i "den gamla tiden". Redan prästernas och klockarnas anteckningar i kyrkböckerna ger en vink om nedvärderingen av de små i samhället. Personbeskrivningar som "utfattig", "kringstrykerska", "oäkta dotter" etc är vanliga. Ståndstänkandet leder till att en bonddotter som gifter sig med en häradsskrivare eller kronofogde förses med titeln "mamsell", under det att medsystrar som går i hjonelag med en dräng eller åbo får hålla till godo med pigtitlar. Vid prästers frånfälle är benämningar som "vällärde magistern" tillämpliga. En hädangången godsägare eller officer beskrivs gärna som "Sal. löjtnanten" även om vederbörande varit känd som människoförtryckare.

Glömmas får inte att "det enkla folket" lätt föll in i de privilegierades sätt att betrakta omgivningen. Opposition hörde inte till mönstret, man tog emot de nådebitar som gavs, tackade och bockade. Vankades bestraffning, gällde i allmänna medvetandet att tjänaren var pliktig vara sin herre underdånig.

Jag erinrar mig ett samtal med en gammal pensionerad trotjänare på Bjurums gård i närheten av Falköping. "Herrskapet var allt bra snälla, om midsommar bjöds vi som arbetade där att delta i festligheter, och om jul ihågkoms vi också", konstaterade han och rördes i hjärtat av minnet. Förnöjsamheten var en dygd han bar med sig från gångna generationer. Han hade aldrig kommit på att sträcka sig efter större bitar än som räckte till livets nödtorft.

Stenig väg till vetande.

Lätt glöms den möda som fick nedläggas av den
som strävade mot ett mål.

Vi läser om alla motigheter som mötte dem som siktade mot att gå den lärda banan. Obemedlade trotsade alla svårigheter när de satt sig i sinnet att bli präster eller män inom den högre förvaltningen. Även sådana som hade det förhållandevis gott ställt i hemmet fick bjuda till vad de kunde.

Den tid gästgivarskjutsarna sörjde för resandes förflyttning föredrog studenterna ofta att ta sig till Uppsala eller Lund med hjälp av ett par goda ben. Därvid medfördes ett lager av livsmedel, som skulle räcka tills ny påfyllning hann komma. Man var hänvisad att leva på torrskaffning, och grovbröd och hemkärnat smör var jämte torkat fårkött och rökt korv bland de förnödenheter som uppskattades. Den långa frånvaron från hemmet förutsatte både god beräkning och sinne för hushållning. Helt visst levde många på svältgränsen för att nå en akademisk examen. Likadant var det för unga studerande vid folkskoleseminarierna.

Med järnvägsbyggandet underlättades resandet. Men vistelserna på studieorterna förblev lika fullt långa. Det gällde att hushålla i alla lägen för att tänja ut snålt tilltagna resurser. Tågbiljetterna fick inte göra för stora inteckningar i kassan.

Föränderliga vyer
Bilderna växlar vid betraktandet av de förhållanden folk levde under genom skilda epoker. Mörkret i tillvaron var mer utbrett än vi i allmänhet tänker oss. En utbredd vidskepelse höll sitt grepp, okunnigheten var stor och ett okontrollerbart spritmissbruk grep omkring sig. Det berättas till exempel hur nykterhetspionjären Peter Wieselgren både utsattes för mordhot ocn andra anslag under sin verksamhet. Efter att ha tillträtt som kyrkoherde i Västerstad och Östraby i Lunds stift år 1833 upptäckte han den skrämmande brottslighet parad med fattigdom, som var rådande även där man inte väntade det. Tjuvnad, slagsmål och dråp var ingenting ovanligt. Skolväsendet låg helt nere, fastän man på högre ort vid den tiden förberedde 1842 års folkskolestadga.

Landet befann sig i ett skede då föraningen om de stora folkrörelser som skulle komma låg i luften. Föregångsmän och -kvinnor fick tampas hårt för att vinna förståelse. Tyvärr möttes motstånd från håll där man kunnat vänta bättre.

Epoken rymde insatser som ledde till födelsen av nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen. Var resurserna små och redskapen trubbiga, så uppvägdes bristerna av eldsjälar ledda av sann idealitet. Nykterhetsrörelsen gav också skolning åt det offentliga ordets män och kvinnor. Väckelserörelsens pionjärer kom stundom att arbeta hand i hand med arbetarrörelsen, såsom exempelvis skedde under Sundsvallsstrejken 1879. Nöden drev människor till sammanhållning och inbördes solidaritet.

Lokalhistoria på kyrkogården
Ägna gärna en smula eftertanke åt dem som levde före oss! Det kan ske på olika sätt. En vandring mellan griftegårdarnas minnesstenar är lärorik. Själv återvänder jag gärna till namn och hågkomster som glimtar fram på en kyrkogård som i det hundraåriga textilsamhället Oskarström i Halland. Sida vid sida med invandrare från olika skeden har forna fattiga arbetare fått sina viloplatser. Och på gravstenarna hittas också namn på personer som de små i samhället bugade för. Tiden har jämnat ut en gång befintliga svalg mellan människor.

Min egen hemsockens kyrkogård i Enslöv, Halland, söker jag gärna upp. Jag stannar inför minnet av anonyma människor, som till sist fick namnen ristade i granit. Likaväl som jag dröjer för politiker, orgelbyggare och missionärer. En satt vid kungens rådsbord, en annan for till Kina för att utföra sitt livsverk. Så olika fogas människors öden.

Att under tystnad vandra mellan gravarna är som att läsa en bit lokal historia. Släktforskaren har anledning att söka sig så nära sina objekt, i tankar och minne, som är möjligt. En högintressant värld öppnar sig för den som letar bakom det förflutnas draperier.

Sida 5

Post Scriptum, inför en nedläggning . . .

virvlar många tankar om hur jag skall hantera de problem som uppstår då.

Jag tänker inte sluta helt utan vill fortsätta att hjälpa de släktforskare jag haft kontakt med. Men att en gång i kvartalet fylla minst 16 sidor med läsvärd text tycks omöjligt pga materialbrist.

Sporadiska utgåvor är en möjlighet. Men hur skall de finansieras? Ingen vill väl betala för något som man inte vet när det kommer - eller är du som läsare villig att satsa en eller annan kvartalsavgift på vinst och förlust - och fylla på kassan automatiskt efter leverans?

Landsarkiv, bibliotek och andra institutioner kan ju knappast godta de villkoren - så dem tappar jag. Så en annan fråga.

Vad gör jag med registren? Bäst vore om DIS med datakunnigt folk tog hand om registren som finns (och som håller på att skapas) och garanterar att de är tillgängliga för beställning på diskett till de priser som idag existerar.

Ledningen för SLÄKTDATA - som jag startade för ändamålet - litar jag inte på - så de är uteslutna.

Vill DIS ge ut registren även på papper och mikrokort eller förändra dem till det bättre med ny kommande teknik så må det vara hänt. Men grundmaterialet måste finnas åtkomligt på datamedia till enskild och till lågt pris - det är den förutsättning registerskaparna arbetat under.

Genealogiska Föreningen (GF) har lovats kopior om de distribuerar dem i oförändrat skick tillsammans med QA:s demo, vilket är ett utmärkt sökverktyg. Men en dag fungerar kanske inte QA-demot i framtidens datorer. Då löses givetvis GF från sitt löfte.

Jag hade hoppats kunna redovisa vilka register som i dag finns och som är på gång men genom ett intensivt programmeringsarbete med de nya mallarna har tiden och orken inte räckt till. Så det får anstå till nästa nummer (sista). Troligen ges jag väl utrymme i någon av de större organisationernas blad för sådana nyheter.

Jag är väl medveten om att jag är en mygga som dansat bland de stora elefanterna (och även gett dem ett och annat välförtjänt stick).

Sveriges första privata släktforskartidning slutar kanske snart- det känns i alla fall så när jag nu avslutat detta mycket annorlunda nummer.

Till sist undrar jag som grisen - finns det ett liv efter Jul ?

Sida 6

Johanna i Brunnsparken, 110 år

av arkitekt Tor Hermond, Kungälv

Enligt stadsfullmäktiges Handlingar "28" år 1880 framgår att man tacksamt mottagit 10.000:- kr jämte upplupen ränta för att som det föreskrivits uppföra en springbrunn i Brunnsparken. Som vanligt tillsattes en kommitté där sällskapet Gnistan var tongivande. Man beslöt att en fontän skulle uppföras i Brunnsparken och att denna skulle prydas med en skulptur. En tävlan utlystes och endast två förslag till ett konstverk kunde uppfylla fordringarna.

Det ena förslaget hette "Thors strid med Midgårdsormen". Det andra förslaget var P. Hasselbergs som visade "en qvinlig figur buren af en kolonn".

Utlåtandet över det sistnämnda förslaget måste man läsa med med en viss känsla och respekt för dåtidens smak.

"...den är enkel och lugn, såväl om man tager hänsyn till endast sjelfva konstverket, som äfven det från öfre delarna nedflödande, fontänens hufvudpartier förenande vattnet, och den förblifver alltid en konstnärlig prydnad äfven under de tider af året då den måste blifva beröfvad vattnet. Detta senare, eller att konstverket skall kunna i och för sig på ett sjelfständigt sätt göra sig gällande, anse vi vara af afgörande betydelse i en stad sådan som Göteborg, der en fontän, åtminstone halfva delen af året, torde kunna anses få stå utan vatten.

Af dessa nu anförda grunder, med hänsyn till den ädla hållningen hos den prisbelönta skissen, med hänvisande till det kontnärliga anseende herr Hasselberg redan besitter och som utan tvifvel skall mana honom att nedlägga all omsorg på de arbeten; hvilka kunna honom anförtros, få vi, i den fulla öfvertygelse att verket skulle blifva en sann prydnad för platsen och för Göteborg, särdeles om det hela kunde utföras i brons, härigenom vördsamt hemställa:

att komiterade behagade hos herrar stasfullmäktige föreslå:

att uppförandet af en fontän i Brunnsparken anförtros åt herr P. Hasselberg, i hufvudsaklig öfverenstämmelse med hosgående ritning;

att arbetet utföres till en höjd af 6 meter, däraf figuren 1,85 meter;

att en tid af omkring ett år lemnas konstnären, till dess levererande;

att fontänen uppställes i midten af Brunnsparken, der den kommer att fullständigt harmoniera med omgifningen, till motsats mot platsen närmast Östra Hamngatan, hvilken senare torde kunna anses fordra ett konstverk af större monumental betydelse, och för sådant ändamål reserveras.

Slutligen anse vi oss böra fästa uppmärksamheten på att det beredes herr Hasselberg tillfälle personligen komma tillstädes, för vidtagande af de mindre ändringar i förslaget, som kunna anses påkallade.

Ett kostnadsförslag utarbetades av ingen mindre än arkitekten Adrian C. Peterson. Man kan därför antaga att det var denne arkitekt som ritade själva bassinen i granit samt samarbetade med skulptören Hasselberg. (Se kostnadsförslaget nedan).

Kostnadsförslaget visar som synes på en slutsumma som något överstiger testamentmedlen. Här kommer Pontus Fûrstenberg och J.W. Wilson in i bilden. De tillkännager att de vill tillskjuta av egna medel resten av kostnaden under förutsättning att staden bekostar ledningar och anordningar för fontänens förseende med vatten ur Delsjöledningen och vattnets avledning från fontänens bassin.

Detta sista betänkande är undertecknat den 14 febr 1882 Carl O. Kjellberg, August Kobb, Pontus Fûrstenberg och Viktor Rydberg.

Så kom det sig att vi fick denna förnäma brunn med "Såningskvinnan La Semeusei i Brunnsparken och det var bröderna Kjellbergs förtjänst, brorsöner till Carl Fredrik Kjellberg. Uppgifterna om dessa intressanta historiska fakta, har jag fått av Claes W Kjellberg, släkting i rakt nedstigande led till bröderna Kjellberg.

Sida 7

Fryksell-Fryxell-Fyxell

av Jörgen Fryxell, Ludvika

Redaktören för GLIMTEN ber på olika sätt om bidrag till tidningen. Jag dristar mig därför att "kåsera" något om släktnamnet Fryxell. Det var funderingar kring detta familjenamn som gav upphovet till mitt mångåriga intresse för släkt- och hembygdsforskning.

Prästsläkten från Frykerud.
När man nämner namnet Fryxell, tänker nog många på den stora prästsläkten från Frykerud i Värmland. Prosten Elof Fryksell (1684-1751) var den förste som antog detta namn.

En av hans söner, Fredrik Fryxell (1724-1805), är ett känt namn för släktforskare genom sina genealogiska och biografiska samlingar. Elofs söner ändrade stavningen av namnet.

Den mest kände i denna släkt är Anders Fryxell (1795-1881). Han var framförallt historiker, blev prästvigd och innehade Sunne pastorat.

Under mer än 50 år arbetade han med att skriva "Berättelser ur svenska historien", ett verk i hela 46 band. Detta underlag för läsning och studier ersattes så småninqom av Carl Grimbergs "Svenska folkets underbara öden" i nio band. Och i våra dagar har intresset för historia ökat igen, men det är nog ingen som orkar med att skriva eller läsa så omfattande historieböcker, som Fryxell och Grimberg åstadkom.

Fryxellska skolan i Västerås grundades på 1850-talet. En syssling till Anders, Cecilia Fryxell, var med och förverkligade i denna skola sina ideer för utbildning av kvinnor. Skolan blev därmed "den första högre flickskolan i Sverige".

En nutida kvinna i denna släkt är Karin Fryxell, skriftställare och konstnär. Hon har skrivit om sin farfars far, Anders Fryxell. Även detta ett omfattande verk i tre delar. Men mest känd är hon kanske för barnböckerna om Sotlugg och Linlugg.

Soldater och utflyttade värmlänningar
När man i Sverige på 1800-talet inte längre ville fortsätta med patronymikon, och ofta tog helt nya namn, blev namnet Fryxell ganska populärt. Speciellt gällde detta när man vid exercisen ombads byta namn. Många av officerarna hade läst Fryxells berättelser och rekommenderade därmed det namnet.

Personer med ursprung i Värmland tog ofta namnet Fryxell, när de flyttade utanför landskapet. Jag har träffat på några sådana fall.

Vid Dalregementet i Falun tjänstgjorde en Sergeant, Lars Fredrik Fryxell, som var född i Västra Emtervik i Värmland. Per Jansson, född i Sunne, tag namnet Fryxell när han bodde i Bollnäs på 1890-talet.

Jonas Jonsson, född i Torp i Västernorrlands län, tog namnet Fryxell under militärtjänsten på 1890-talet. Hans hustru var född i Fryksände. En händelse som ser ut som en tanke!

Erik Gustav Abrahamsson, var född i Edsberg i Närke, och han tog namnet Fryxell vid militärtjänsten på 1880-talet.

Emigranter
Många med namnet Fryxell har emigrerat till bl a USA. I min egen släkt emigrerade Lars Magnus Fryxell till USA. Han avreste till New York i juli 1871 men har sedan inte kunnat spåras.

Intressant är historien om fyra syskon, som emigrerade till USA på 1870-talet. Den äldste sonen, John Magnusson, gjorde militärtjänst på Axvall i Västergötland år 1875. Före den tidpunkten hette han Magnusson efter fadern Magnus Svensson i Lugnås, Västergötland. Men han blev på sedvanligt vis rekommenderad att ändra namn, och han valde då namnet Fryxell. Vid emigrationen till USA antog även hans två bröder samma efternamn.

Den ene, John Fryxell (1854-1941) var en stor personlighet. Han kämpade för att hans barn skulle få en gedigen utbildning, vilket han själv hade saknat under hela sin uppväxttid. Han försörjde sig på mångahanda sätt, bl a som orgelbyggare, han var för övrigt strängt religiös. På senare år resta han en hel del. Han gjorde ett återbesök i Sverige år 1925.

En av hans söner, Fritiof Melvin Fryxell (1900-1986), blev professor vid Augustana College i Illinois. Han grundade The Fryxell Geology museum i Augustana. Under flera år skrev han ned vad hans far John berättade om sitt liv såväl i Sverige som i USA. Detta resulterade i en mycket intressant bok med titeln "The story of John Fryxell", som utgavs år 1990. Boken finns på Länsbiblioteket i Skara och på Emigrantinstitutet i Växjö.

Fyxell
Men mitt eget namn då? Ja, det var ursprungligen Fyxell efter Fyketorp i Bro i Värmland. Men när familjen flyttade till Alster ändrade prästen (?) namnet till Fryxell. Han antog att namnet var felstavat i husförhörslängden, där bokstaven "r" har förts in efteråt med en liten klammer.

Slutkommentar
Jag är således inte någon "riktig" Fryxell, men släkten kommer i varje fall från Värmland med den sägenomspunna sjön Fryken.

Det finns i dag ganska få ättlingar till prästsläkten Elof Fryxsell. Vi andra är nog i majoritet, även om jag ännu inte lyckats knyta samman alla de olika grenarna Fryksell-Fryxell-Fyxell. Om någon är intresserad av detta släktnamn, skulle jag uppskatta en kontakt. Jörgen Fryxell, Ludvika

Sida 8

DAGKOLL

ett nytt verktyg för kontroll
av inmatat datum

Höjer kvaliten på dataregister över födda vigda o döda

GLIMTEN har kommit med många nyheter under de gångna åren. Viktigast är kanske utformandet av datamallarna för QA-programmet. Deras struktur tar bort många misstag den oerfarne registerskaparen annars gör sig skyldig till.

Som ett naturligt steg följde utformandet av en standard i textform (som bilderna på mallarna egentligen redan angett). Det har publicerats i tidningen glimten special Nr 1 med underrubriken Råd & Rekommendationer.

Projekt RÅD - Register Åt Dig, som därmed startade, får allt fler entusiastiska medarbetare.

En nyhet med GLIMTENs mallar är att de återger både Bokstavstrogen text och Bearbetad text.

Det nya med den senare är att den både är Normerad och Friserad.

"Friseringen" gör det möjligt att på någon minut skapa Husförhörsliknande utskrifter, där registrets personer kan ses familjevis trots att registret är baserat på Födelseboken (inte HFL).

Göteborgs Landsarkiv, med förste arkivarie Per Clemensson har uppmärksammat metoden och köpt den plus utbildning av personal. Vi hoppas övriga Landsarkiv följer efter så släktforskarna i framtiden får tillgång till register med enorma sökmöjligheter.

(NB. Per Clemensson är bl a en av de två författarna till förträffliga boken Släktforska steg för steg).

Nu kommer ännu en nyhet i form av kontrollprogrammet DAGKOLL samtidigt som kontrollfunktionen byggs in i inmatningsmallarna.

Filnamn: DAGKQA40 för QA Ver 4.0 DAGKQA45 för QA Ver 4.5.

Beställ QA-mallarna
De nya filerna med tillhörande Makro levereras fortsättningsvis tillsammans med våra QA-mallar.

Makrot gör kontrollen mycket snabb. Med några få tangenttryckningar, som medger filval, kontrolleras datum via "Massuppdatering" . Efter detta kan man via Rapport-Rapportutskrift få en mycket lättläst lista att rätta misstänkta fel efter.

För vad skall vi med register som inte visar rätt datum. En 7:a i stället för en 8:a skickar oss hundra år fel vid inmatningen av t ex "1800". Lika illa kan det vara om årtiondet, året och månaden blir fel.

(Dagen är vi släktforskare vana att leta oss fram till, så "dag-fel" kanske vi kan stå ut med, men de grova felen vill vi ha bort).

Många registerskapare är äldre och lite stela i fingrarna och ibland spelar syn och annat ett spratt. - Men ivern att knappa in register är stor - och då blir det lätt fel. Fel som är både svåra och tröttsamma att upptäcka med enbart ögonen till hjälp, det vet alla som kontrolläst. Hur noga man läser så smyger felen sig in.

GLIMTENs mallsystem, rekommenderade standard och metodik tar hänsyn till de här svårigheterna. Genom normering och "frisering" under bearbetad text upptäcks närmast automatiskt massor med fel beträffande person- och ortnamn. Värre har det varit med datumet. Att ifrågasätta den 8-siffriga datumsträngen är inte lätt vid kontrolläsningen.

- Här behövdes ett kontrollprogram som automatiskt jämför datumet med det som matats in i närmast föregående post. Nu är det här!

DAGKOLL lägger misstänka fel i ett OBS-fält men visar även Diffen mellan föregående formulärs datum och det aktuella formulärets datum.

• I OBS-fältet hamnar värden som är större än "29" eller mindre än noll.
• Om man gjort rätt blir "OBS" kanske nästan tomt, men troligen inte helt.

Inte alltid i kronologisk ordning
För barn i ett födelseregister, som skrivs in exakt efter kyrkboken, är det normalt att de inte upptas i en helt kronologisk ordning. Någon avsides boende har kanske rapporterat födelsen senare än de mera närboende. Likaså när födelsen rapporteras in från en annan församling o.d.

GLIMTENs program tolererar därför en avvikelse på 30 dagar utan att signalera fel i OBS-kolumnen.

Villkor som behöver uppfyllas
För att DAGKOLL skall fungera måste det finnas möjlighet att sortera registret på löpnummer och därmed återskapa inmatningordningen.

GLIMTENs standardmallar skapar automatiskt löpnummer - så för dem är det inga problem. Ibland missar man emellertid några uppgifter vid inmatningen och för att dessa vid kompletteringen skall hamna på rätt plats ger GLIMTENs mallar möjlighet att använda två decimaler i löpnumret. Mellan t ex löpnr 23,00 och 24,00 kan vi lägga in 23,01 - 23,99.

Rutinen i QA kräver dock att inga andra decimaler än ,00 finns. På annan plats i GLIMTEN beskriver vi därför hur du i QA skapar ett nytt löpnummer i heltal baserat på ordningen i det gamla.

QA kan programmeras att hämta ett värde från föregående formulär (post) och lägga det i "aktuellt formulär". Denna möjlighet använder vi oss av för att beräkna datumdiffen mellan formulären. Hur programsatserna för detta ser ut visas längre fram.

Hur startas proceduren?
Man börjar med att exportera ut de två fälten "Löpnr" och "Datum" från det register man vill kontrollera. Exporten måste ske sorterad på löpnumret.

Export och Importanvisningarna finns inskrivna i DAGKOLL på hjälpskärmarna men återges även här. Listan av kommandon kanske verkar avskräckande men snart utför du dem utan någon större tankemöde. Pröva själv!

Kommando fr. Huvudmenyn Ver 4.0, Export:

1. H-Hjälpprogram <F10>
2. E-Export <F10>
3. S-Standardascii
4. Filnamn som skall kontr. <F10>
5. Ut-Fil.TXT <F10>
6. Vid "Hämta" <F8>
7. Ange "1 SV" i Löpnr <F10>
8. Välja fält: Ange "1" i Löpnr o "2" i Datum <F10>
9. ASCII-format Välj "Nej"och "Semikolon" <F10>

(Export av ascii-fil enl val i punkt 8)

Import.

1. H-Hjälpprogram <F10>
2. I-Import <F10>
3. S-Standard-ASCII
4. In-filens namn <F10>
5. Till-fil (Dagkoll-kopia) <F10>
6. Samsort.: Ange "1" i Löpnr och "2" i Datum <F10>
7. Ascii-format(=export ovan)<F10>

(Valda fält importeras !)

• Efter importen kan du hämta kopian av DAGKOLL.
• Tryck F8 och skriv "1SV" i Löpnr. för att få den sorterad efter i löpnummerordning.
• Håll sedan ner F10 till sista formuläret passerat.
• Håll ner <Ctrl> och tryck <Home> och därefter <F6>.
• Vips - Du har din kontrollista !

Rapportutskrift i stället
Ännu bättre är det att efter bearbetningen från QAs Huvudmeny välja Rapport-Rapportutskrift.

Acceptera den rapport som anges och alla frågor QA ger med <F10> .

Du får då en mycket lättläst rapport på skärm eller fil. Det går givetvis att skriva ut den på papper men det krävs ofta många sidor.

TIPS! Har du även en bärbar dator är det bäst att läsa rapporten från den medan du arbetar i din fasta installation.

Utvecklingsmöjligheter
Man kan givetvis göra så att rapporten endast skriver ut de formulär som har värden i OBS-fältet. Men då dessa skall kontrolleras bör man ha möjlighet att även läsa datumet i formulären

närmast före och efter. Det går givetvis att gör ett program som även visar dessa senare, men som utesluter den stora mängden av troligen korrekta datum - men det får bli en senare fråga.

Ett sådant program bör troligen skrivas med ett sedvanligt programspråk som Basic, Pascal o d.

Förklaringar:

• Fälten ImpDag och ImpDag -1 är numeriska fält med 8-siffrig sträng.
• AktDag och AktDag-1 har konverterats till "datum-format"
• för att man i QA skall kunna beräkna "Datum minus Datum"
• Som datumformat har vi i QA Ver 4.0 valt Nr 5 motsvarande ÅÅÅÅ MM DD
• I QA Ver 4.5 har vi valt Nr 18 som motsvarar ovanstående.
• Man ser även differensen uttryckt per År, Månad och Dag i dess rutor.

Följande programsatser skrivs in i resp. fält.

• Löpnr : <#1:If #1 <> "" Then Goto #2
• ImpDag : >#2:If #2 <> "" Then Goto #3
• ImpDag-1 : <#3:If #3="" Then #3=@Xlookup(@Filename;#1-1;"Löpnr";
• "ImpDag");Goto #4
• AktDag : <#4:If #2 <> "" Then #4=@Left(#2;4)+" "+(@Mid(#2;5;2))+" "+@Right(#2;2));Goto #5
• AktDag-1 : <#5:If #3 <> "" Then #5=@Left(#3;4)+" "+(@Mid(#3;5;2))+" "+@Right(#3;2));Goto #6
• År : <#6:If #2 <> "" And #3 <> "" Then #6=@LEFT(#2;4)- (@LEFT(#3;4));Goto#7
• Mån : <#7:If #2 <> "" And #3 <> "" Then #7=@MID(#2;5;2)- (@MID(#3;5;2));Goto#8
• Dag : <#8:If #2 <> "" And #3 <> "" Then #8=@RIGHT(#2;2)- (@RIGHT(#3;2));Goto #9
• Antal dagar : <#9:If #4 <> "" And #5 <> "" Then #9=#4-#5;Goto #10
• Obs: <#10:If #9 >=30 OR #9 < 0 Then #10 =@Str(#9);Goto #2

Fältordning

De som arbetar Med QA Ver 4.5 kan i stället för Goto-satserna via

skärmen "Fältordning" ange följande satser för att styra markören, även om det i vårt exempel inte är nödvändigt, då fälten ändå exerkveras i rätt ordning.

<#1: GOTO #2

>#2: GOTO #3

<#3: GOTO #4 (och så vidare tom #10)

Sida 10

Att använda makron i QA

-enkelt och bra när du lärt dig tekniken

GLIMTEN ger dig här en lektion som du kan få mycket glädje av om du ger dig tid att studera texten och försöker förstå dess innehåll. Som alltid när man försöker förklara komplexa problem med ett vardagligt språk riktat till den oerfarne blir texten längre än då de invigda talar med varandra. Tala gärna om hur du uppfattar vårt försök att förklara datateknik. Uppskattas det kan vi fortsätta i ämnet efter förmåga.

Ingångs och utgångssatser
Datorprogrammet QA kan nästan programmeras till att göra vad som helst genom att man i de olika "fälten" skriver programsatser.

De utförs antingen då markören går in i ett fält eller då markören lämnar fältet. De anges med tecknen "<" och ">" för in- resp. utgångs-sats. Det finns dock även fält som saknar in- och utgångstecknen t ex "#2" då man bara vill definiera fältet för att kunna referera till det. T ex i satsen ">#3=#1+#2" (addera värdena i fält 1 och 2 och lägga resultatet i fält 3).

Efter tecknen "<" resp ">" skriver man en Basicliknande instruktion som många lätt kan lära sig. De olika möjligheterna att programmera finns i QA:s handbok eller då man trycker på F1 (hjälp), när man är vid programmeringsskärmen. Den kan nås på två sätt:

Alt. 1
När man via "Hämta formulär" har nått ett sådant trycker man Shift F9 och väljer P(rogrammera).

Alt. 2
Från QAs Huvudmeny i Ver 4.0 väljer man D(atafil) S(kapa) S(pecialan-passa), anger filnamn, trycker Enter och väljer P(rogrammera).

När man lyckats ange programsatserna så som QA vill ha dem fungerar de. Tyvärr inte alltid med det resultat man vill ha. Då har man tänkt eller gjort fel. Det är sällan QAs fel.

När den egna logiken justerats kan man hålla nere F10-tangenten och få de olika posterna (som QA kallar formulär) att rusa fram på skärmen samtidigt som de uppdateras enligt instruktionerna.

Datorn tjuter ibland då den "tjöver sig" som man säger i Halland. För att undvika detta tjut och få arbetet snabbare utfört kan man i stället föra in programsatserna i ett makro och via "Massuppdatera" få samma arbete utfört på ett snabbare och tystare sätt.

Programsatserna kan dock även stå kvar i "Programeringsskärmen" där det är lättast att testa ut hur de skall skrivas.

Makron skapar man genom att trycka Shift F2 och sedan välja en tangent som makrot skall startas med. När "inspelningen" börjar, blinkar en liten ruta nere i högra hörnet av skärmen. Så länge den blinkar registreras alla tangenttryckningar man gör.

Man avbryter inspelningen genom att åter trycka Shift F2 och därefter spara makrot under det filnamn man fritt kan välja.

Med "Alt F2" kan man ange en paus i programmet som ger möjlighet att skriva in text, t ex det filnamn man vill arbeta med.

Makrot kan senare lätt "spelas upp" genom att trycka "Alt" plus tecknet man lagrat inspelningen på, t ex Alt A.

Uppspelningen innebär att datorn blixtsnabbt skriver det man med stor möda knappade in, varje gång man trycker "Alt A".

Tyvärr skrivs under inspelningen en del fel. De rättas på sedvanligt sätt. och makrot spelar även in rättelserna och kan köras trots dem. Om man vill ta bort feltryckningarna ur Makrot redigerar man dess textfil med QAs Ordbehandlare. Makrofilen är i ASCII-format och finns efter QAs installation i dess bibliotek med namnet QAMACRO.ASC. Du kan dock fritt välja namn och bibliotek när du sparar ditt nytillverkade Makro.

Om man vid "inspelningen" skrivit Bärtil för Bertil och omedelbart rättar "ä" till "e" syns det på följande sätt i makrofilen "Bä<bks>ertil".

Med ordbehandlaren tas "ä" och "<bks>"bort.

"<bks>" står för tangenten "backspace" som användes för att radera bort "ä", då makrot skapades.

Det behöver givetvis inte bara vara fel det som ändras i makrot. Kanske vill du passa på att kopiera makrot och byta Bertil mot ett annat namn utan att göra om inspelningen.

I QAs manual finns schema för alla olika tangenttryckningar. Många av dessa är omslutna av vinkeltecknen "<" ">" i makrofilen. Alltså samma tecken som används för att ange in- och utgångs-sats vid programmering. I ett makro kan tecknen därför inte skrivas som vid programmeringsskärmen. I stället skrivs de som "<caps,>" och "<caps.>" i makrofilen.

Vinkeltecknen betyder vid matematiska operationer "mindre än" och "större än" och denna betydelse har de även i makrot, när de används där.

Efter lite övning läser man lätt makrofilens instruktioner till datorn och kan snart tillverka Makron direkt i ordbehandlaren.

VIKTIGT
Man måste spara Makrofilen i ASCII-format då man slutar. Gör det genom att i stället för sedvanliga "Shift F8" vid "Spara" i stället trycka "Ctrl F8".

***

En titt på ett större makro
Vi skall nu titta på ett ganska komplicerat makro som vi kan använda tillsammans med kontrollprogrammet DAGKOLL som beskrivs på sida 8.

För att förstå fortsättningen rekommenderar vi att du först läser den artikeln.

DAGKOLL kan utföra sitt arbete mycket snabbare och tystare om man lägger de programsatser som styr programmet i ett Makro som gör jobbet med hjälp av "Massuppdatera" under menyn "Databas".

Med denna metod utför datorn det tråkiga kontrollarbetet på några minuter (i en 386-dator), att leta fram poster som man tror fått fel datum, i ett register med 7-8 tusen poster. Därmed höjs kvaliten väsentligt på registren.

(Vi måste ändå själva fortfarande rätta då QA ännu inte kan läsa kyrkböcker - så helt onödiga blir vi nog inte).

Bilden på nästa sida visar ett i efterhand strukturerat makro. Texten skrivs annars ut, av makro-delen i QA, i en enda lång sträng.

Innan vi går in på att förklara ovanstående makro, lite om redigeringen av det. Man vinner på att ge makrots textfil en struktur som gör att man ser var de olika fälten börjar och slutar. Trots införda blanktecken och "enter" för att skapa nya rader, accepterar QA det som en makrofil, men bygger i bland om det, när man kör det, till en enda lång textsträng. Så spara gärna en kopia av strukturen under ett annat namn, det underlättar rättning och felsökning vid redigering av nästa test.

Försök till begriplig förklaring
Makrot börjar och slutar alltid med en asterisk. Finns flera makron i samma fil åtskiljs det av en asterisk.

Rad 1 visar begynnelsedefinitionen följt av den tangent som makrot startas med (här "alt a") och även fyra "esc" vilket garanterar att Makrot alltid startas från QAs Huvudmeny.

Ett makro som startas på "fel" plats i programmet kan orsaka många otrevligheter. Lita därför inte på ditt dåliga minne. Själv har jag råkat ut för missöden då jag chansat. Döpt om filer till de mest besynnerliga namn mm, innan jag förstod att ett makro var skyldigt . Som bekant - man lär av misstagen och måste våga göra dem. Så knappa på bara och "Ring maj sen!".

(Många av nämnda problem undviks i QA:s Ver 4.5 där man kan skapa egna "menyer" med förklarande text från vilka makrot kan startas).

Rad 2 börjar med "D" för att välja D(atafil) i Huvudmenyn och ett "m" för att välja Massuppdatering i Datafilsmenyn. Sedan anges ett pauskommando "altf2" (det heter <wait> i ver 4.5) som gör det möjligt att skriva in text. I vårt fall för att kunna ange filnamnet DAGKOLL. Efter pauskommandot anges tangenten med vilket man bryter pausen. (I exemplet "<enter>").

Rad 3 "f8" anger att vi först vill sortera filen och i detta fall redan på löpumret i #1(fält ett) , där makrot skriver "1sv" för sortering "1" i stigande värde ("fv" ger fallande värde). "f10" motsvarar ofta "enter" i QA, och startar här sorteringen.

Rad 4 till Rad 17 visar vad som skrivs in, i de olika fälten, för att få datorn att göra beräkningen av differensen mellan registrets olika datum. Vi får av utrymmesskäl nöja oss med att titta på Rad 6 och Rad 7.

Rad 6 För att i ett kort fält, som endast rymmer ett tecken, kunna skriva en lång instruktion, ger QA oss möjlighet att utöka fältets längd då vi trycker tangenten "f6", som makroraden här inleds med.

Sedan kommer instruktionen att datorn skall göra en "extern lookup" dvs gå ut och "titta" i en annan fil för att ev. hämta ett värde om de programmerade villkoren uppfylls.

Nu ger QA möjligheten att lura sig själv med funktionen "@filename". Dvs här går den till #1 (fält ett) i filen som körs och letar efter ett Löpnummer som motsvarar det aktuella formulärets löpnummer minus ett (-1). Alltså i föregående formulär. Värdet skall läggas i fältet ImpDag (Importerat datum) så vi kan minska aktuellt datum med föregående.

Därefter går vi ur det utökade fältet med "f6" och flyttar oss ett steg fram till nästa fält med enter. Vi kunde lika gärna använt "tab" eller piltangenterna.

Rad 7 Här konverteras den 8-siffriga raden "18010101", som matats in, till sk "Datumformat", "1801 01 01". Skrivsättet motsvarar "Datumformat 5" i QAs Ver 4.0. Men observera:

(I QAs Ver 4.5 motsvarar det datumformat 18. Om du själv uppgraderar GLIMTENs registermallar mm, till denna dyrare men kraftfullare QA-version, ändra datumformatet under Formge. Upplysningsvis kan nämnas att GLIMTEN f ö av QAs generalagent Akademidata har lovats option på restupplagan av Ver 4.5 för försäljning till släktforskare, när QAs Windows-version kommer.) Vi fortsätter:

Funktionen @left hämtar de fyra tecknen längst till vänster i den 8-siffriga strängen som ligger i #2. Ett mellanslag,"<sp>" dvs "space" läggs till och funktionen @mid tar över. @mid plockar tecken i mitten av teckensträngarna och man kan ange från vilken position starten skall ske och hur många tecken som skall plockas (eg. kopieras). I vårt fall från position 5 och 2 tecken långt samt följt av ett nytt "space" och funktionen @right som plockar angivet antal tecken men från höger räknat, i angiven teckensträng. (Strängen behöver alltså inte vara från samma fält som den är i vårt exempel).

Sammanfattning
Du tycker kanske att mycket av detta låter svårt och krångligt - men det är mycket lätt om du beställer DAGKOLL + Makro från GLIMTEN.

När du fått leverans och kopierat in den i ditt QA-bibliotek; tryck bara Shift F2 och "Hämta" makrot "Masskoll.Q40". Tryck "Alt A" och ange filnamnet "Dagkoll" när makrot gör en paus och tryck <enter>.

För att ge dig möjlighet att studera programsatserna, som skrivits in, gör QA ännu en paus. Tryck F10 så startar DAGKOLL sitt arbete. (Du kan ta bort pausen om du skriver "<f10>" strax före <enddef> i slutet av makrot).

I artikeln överst på denna sida visar vi hur du Exporterar och Importerar "Löpnr" och "Datum" från registret du vill kontrollera.

OBS! Registret måste ha skapats med ett löpnummer som motsvarar ordningen i kyrkboken. Ett i efterhand infört Löpnummer baserat på datum-sortering ger helt naturligt inga signaler om felinmatningar.

RAPPORT-Rapportutskrift
Efter att ha kört DAGKOLL kan du i QAs Huvudmeny välja:

Rapport-Rapportutskrift Då får du snabbt en rapport om ev fel i inmatningen.

Vid Rapportutskrift: Välj "Kontroll av datum" och svara på QA:s alla frågor med F10 så har du den på ett ögonblick. Skriv dock inte ut rapporten på papper. Den kan bli lång. Varje post blir en rad vilket betyder 300-400 sidor papper om registret innehåller omkring 7000 poster.

TIPS

Har du en bärbar dator (eller en annan fast installation strax intill) lägg den färdiga rapporten i den sidoapparaten medan du arbetar med rättelserna i din fasta installation.

Bild av Makrot Masskoll.ASC i textformat:

*

<begdef><alta><esc><esc><esc><esc>

d<enter>m<altf2><enter>

=<f8>1s<f10>

<f6>#1<f6><tab>

<f6>#2<f6><tab>

<f6>#3:#3=@xlookup(@filename;#1-1;"Löpnr";"impdag")<f6><enter>

<f6>#4:#4=@left(#2;4)+"<sp>"+(@mid(#2;5;2))+"<sp>"+(@right(#2;2))<f6><enter>

<f6>#5:#5=@left(#3;4)+"<sp>"+(@mid(#3;5;2))+"<sp>"+(@right(#3;2))<f6><enter>

<f6>#6:if#2<caps,><caps.>""and#3<caps,><caps.>""<sp>then<sp>#6=@left(#2;4)- (@left(#3;4))<f6><enter>

<f6>#7:if#2<caps,><caps.>""and#3<caps,><caps.>""<sp>then<sp>#7=@mid(#2;5;2)- (@mid(#3;5;2))<f6><enter>

<f6>#8:if#2<caps,><caps.>""and#3<caps,><caps.>""<sp>then<sp>#8=@right(#2;2)-
(@right(#3;2))<f6><enter>

<f6>#9:if#4<caps,><caps.>""and#5<caps,><caps.>""<sp>then<sp>#9=#4-#5

<f6><enter>

<f6>#10:if#9<caps.>=30or#9<caps,>0<sp>then<sp>#10=@str(#9)<f6><enddef>

*

Sida 12

Att skapa nytt löpnummer (baserat på det gamla)

samt Exportera och Importera ASCII i QA

Efter avslutad inmatning då du är säker på att inga mer formulär skall matas in gör du så här:

1. Hämta din QA-databas som innehåller löpnummer med decimaler i löpnumret som skiljer sig från "n,00" (där "n" är löpnumrets heltal)
   VARNING:
   Tag först en säkerhetskopia av databasen. Då förlorar du inte allt ditt arbete om du skulle göra något fel. (Backup skall f ö alltid finnas).
   
2. Välj sedan Omforma datafil och skapa ett nytt fält med samma storlek och format som nuvarande löpnummerfält har (det får som regel plats strax under GLIMTEN-texten).
   
3. Välj massuppdatera. Du får skärmen "Hämta formulär" tryck då <F8> och skriv "1 SV" i ditt gamla löpnummerfält. Detta för att sortera formulären efter ditt gamla löpnummer så att de som innehåller decimaler hamnar på rätt plats när du skapar det nya löpnumret
   Tryck <F10> och du får en ny skärm som heter "Uppdatera".
   
4. Gå till fältet för ditt nya löpnummer och tryck på <F6>. Då får du möjlighet att mata in mer text än fältets vanliga längd. Du ser att markören flyttar ner till formulärets nedre del.
   
5. Skriv nu följande: #1=@Number och tryck <F10 >. Du får ett nytt löpnummer i det nya fältet.
   
6. För att ta bort det gamla löpnumret och flytta det nya till det gamlas plats gör du så här: Gå till Datafil-Omforma. Se på platsen där du har ditt gamla löpnummer. Efter kolontecknet står två versala bokstäver, ofta "AA" enl. GLIMTENs standard. Ta bort dessa tecken och skriv istället dit de tecken som står efter kolon vid ditt nya löpnummer. Ta slutligen bort ALLT för ditt nya löpnummer (värdena flyttas till det gamlas plats). Tryck <F10>.

Nu varnar QA för att du tagit bort fält mm - gå ändå vidare genom att trycka F10. Därefter kan du hämta formulären med de nya löpnumren.

Tips! Tag som vana efter "Hämta formulär" att alltid trycka <F8> och ange sorteringsordning.

OBS! Om du vill göra en ny sökning med samma sorteringsordning så bör du i stället för att gå ur med <Esc> och "Hämta formulär" i stället välja <F7> medan du ännu ser resultatet från första sökningen. QA visar då dina gamla söknycklar (som du kan ändra och starta ny sökning med <F10>).

Rensa skärmen
Vill du rensa bort de gamla söknycklarna helt trycker du på <F3> och anger nya söknycklar. Med denna metod sorteras den nya sökningen på samma sätt som den förra.

Använd Hjälp (F1) i QA
Tryck <F1> för hjälp, ibland flera gånger och ev även följt av PgDn.

En titt på DAGKOLLs rapport

Om felinmatningen i löpnr 122 inte skett hade enbart minusvärdet i löpnr 124 visats - och det tyder inte på något fel - bara att ett barn rapporterats in några dagar senare än vanligt.

Vi har ändå valt att i rapporten redovisa alla värden under noll

Snitt 2 visar ett motsatt exempel till föregående. Dvs ett plusvärde följt av ett minusvärde.

Troligen skall löpnr 175 ha datumet 1697 03 12 eller 1697 04 12.
Vilket får en kontroll i källan bestämma

QA kan i ett fält med datumformat beräkna antalet dagar mellan olika datum (datum minus datum). Det är den funktionen vi använt i DAGKOLL. Funktionen klarar dock inte att ta hänsyn till skottdagen.

(För skottår gäller andra beräkningsformler men för vårt ändamål behöver skottdagen inte beräknas).

Sida 13

De nya QA-mallarna

Arbetet med programmeringen för Dagkoll här intill gav idén att bygga in kontrollfunktionen direkt i varje mall. Därvid uppstod problem som ledde till ny layout och bättre markörstyrning.

De olika mallarna "uniformerades" även så långt som möjligt för att användarna skall "känna igen sig" från mall till mall. Jag beslöt även att låsa programsatserna för obehöriga och därmed skydda mitt arbete.

ÖPPNINGSKOD
När du anropar en mall måste du hädanefter fylla i två ord på två rader. Nämligen:

1. GLIMTEN
2. BÄST

... och det är ju inte så svårt att komma ihåg, men för att inte koden skall bli irriterande levererar jag även en macrofil som fyller i koden med en enda tryckning.

MACRO ÖPPNAR
När du startar och trycker "Alt G" kommer du in i samtliga mallar tills du avslutar QA.

Om du i stället väljer "Alt Q" så öppnas mallarna och du förflyttas även direkt till val av fil i "Databiblioteket". Där behöver du bara trycka "F10" (obs, ej Enter), och med piltangent ställa dig på önskad fil och trycka F10 ännu en gång följt av Enter, så hämtas filen och sorteras i löpnummerföljd. Det hela är enklare i verkligheten än när man beskriver det.

Så formatera nu NYA disketter som rymmer ca 2,4 - 2,8 MB och sänd in tillsammans med MÄRKT returkuvert och LÖSA frimärken. Beställ i enlighet med angivelse på sista sidan.

OBS. Ange särskilt om du har Ver 4.5 av QA
Jag tvingas tyvärr ha dubbla malluppsättningar.

Sida 14

Nytt register:

Födda i Skredsvik (O) 148509F

1689.01.06 - 1841.07.09 Ca. 6 600poster

Här följer en text som troligen blir det nya registrets sk dokumentfil med namnet "148509F.DOC".

Registret är skapat av

Martin Pehrsson, Fjällg. 65, 451 53 UDDEVALLA. Tel 0522-15823

Registret visar person och ortnamn i BÅDE bokstavstrogen text och bearbetad (normerad) form och har skapats med hjälp av datorprogrammet Q&A till vilket GLIMTENs redaktör, Bertil Magnusson, skapat inmatningsmallar som automatiskt normerar merparten av person- och ortnamnen.

Trots detta behöver en del uppgifter i slutsteget "friseras" så att person och ort hela tiden anges under ett och samma namn. Vid sortering på de bearbetade namnen kan man då erhålla en utskrift som liknar en "Husförhörslängd" där personerna familjevis är samlade.

Bearbetningen, dvs "friseringen", för Skredsviks födda krävde över 50 arbetstimmar och utfördes av Bertil Magnusson, som också lämnat stöd åt registerskaparen.

DATUM
I äldre tid angavs enbart dopdag, senare såväl födelsedag som dopdag. För att underlätta sökning i registret har dopdatum införts som födelsedag i de formulär där födelsedatum saknas i kyrkboken. Samtidigt har en anmärkning införts (F=Dopdatum) för att markera detta. 1421st sådana markeringar till omkring år 1785 finns. Anmärkningen "Född och döpt samma dag" (212 st) har även införts när så är fallet enligt kyrkboken.

NORMERADE NAMN
Normeringens syfte är att minska antalet stavningsvarianter och därmed antalet söknycklar.

Människor har som regel en stark drift att krångla till stavningen av personnamn. Vi byter ut K mot C eller Q och stoppar gärna även in ett tonlöst "H" lite här och var. Vi byter "V" mot "W" och S mot Z och tycker tydligen att ju krångligare det är ju finare är det.

Några ex: Carl, Curt, Christina, Qwahrn, Quiesth, Hwit, Zwamph.

Alla sådana krångligheter skalas av vid normeringen så det blir Karl, Kurt Kristina, Kvarn, Kvist, Vit och Svamp etc. Svårast att avgöra är om man skall byta "e" mot "ä". I namn som Hellberg-Hällberg, Stjerna-Stjärna går det väl an men Helge mot Hälge och Bertil mot Bärtil känns inte bra.

Adliga och utländska namn ser också underliga ut vid för klåfingrig normering (Wulf -Vulf).

Många förnamn uppträder ofta i smeknamnsformer som Olle, Pelle, Kalle, Nisse etc och Kajsa, Maja, Stina m fl. De normeras här till Olof, Per, Karl, Nils och Karin, Maria och Kristina etc.

Tyvärr kan en del namn stå som smeknamn för skilda "grundnamn" som t ex Lena för Helena och Magdalena och Lisa för Elisabet eller Louise.

Vid "friseringen" av ett födelseregister upptäcks ofta grundformen inskriven vid födseln för något av familjens barn. Har modern någon gång angivits som Elisabet byts Lisa, Lisbet, Lisken, Elsa etc ut mot grundnamnet - annars får smeknamnrt stå som eget namn.

Prickar och ringar
över bokstäverna skalas bort i möjligaste mån. Jöns blir Jon och Märta blir Marta (ibland Margareta) om detta grundnamn hittas och Magnus ersätter Måns om personen någon gång kallats Magnus etc.

SÖKNING I REGISTRET
Registret kan sorteras i en mängd varianter för utskrift på papper. Vi rekommenderar dock att söka med datorns hjälp i fälten under "Bearbetad text" och använda QA-programmet med alla dess finesser och möjligheter.

Om du på sådan sätt söker "Kerstin" hämtas alla formulär med detta namn. Du ser då även stavningsvarianterna under "Bokstavstrogen text". Katrin tolkas ibland som Kerstin så det kan löna sig att även söka "Katarina" som "Katrin" normeras till.

Hur har ett namn normerats?
För att se hur ett namn normerats kan du med originalstavning söka det under "Bokstavstrogen text", då ser du i "Bearbetad text" hur namnet ev har normerats.

QA ger även möjlighet till fonetisk sökning genom att man sätter ett tildetecken före sökbegreppet. Namn som Jon-Jonas-John-Johan-Johannes kan då sökas med nyckeln ~jo.

FEL SOM PÅTRÄFFAS
Många snarlika person- och ortnamn vållar ibland registerskaparen huvudbry.

Martin Pehrson, som skapat registret för Skredsvik har sannolikt tolkat eller skrivit in en del fel. Och det är inte så konstigt då präst och klockare ofta glider mellan namnformerna i de ofta svårlästa dokumenten. Nedan redovisas en del uppgifter om Ort- och Personnamn som troligen kan ha förväxlats. Du som använder registret och konstaterar fel bör hjälpa till med rättelser genom att redovisa ev fel till GLIMTEN.

De misstänkta "felen" är baserade på iakttagelser under "friseringen" Dvs ortens eller personens namn vacklar mellan namnformerna under "Bokstavstrogen text" vilket medfört ändring under "Bearbetad text". Orsaken kan vara feltolkning av originaltexten från registerskaparen men lika troligt är att prästen (el. klockaren) skrivit fel vid inskrivning av snarlika namn.

Nedan några exempel som kan ha vållat felaktigheter för rubricerat register

ORTNAMN

• Bro-Bua
• Bro-Bön (Ryr)
• Bön-Bornö
• Bön-Berg
• Björkeröd-Kråkeröd
• Bredgärdet-Brogärdet
• Dalen-Hagen
• Fultaga-Intagan
• Fränneröd-Kråkeröd
• Fränneröd-Svenseröd
• Fället-Hållan (Hålan)
• Gästgivarberg-Gullmarsberg
• Hogen-Hagen
• Hogen-Högen (Kasen)
• Hogen-Skogen
• Hogstorp-Torp
• Hulan-Hålan
• Hästhagen-Hästeryr
• Jutekleven-Götekleven
• Kamperöd-Korteröd
• Kallsås-Kolsby, Kåhlsby m fl variant.
• Kollen-Kullen
• Kråkeröd-Korsröd
• Kärr- Kråkekärr
• Muröd-Muren
• Rännan-Rönningen
• Skal-Skälebacken
• Skalebacken-Skälebacken
• Stensbacka-Hensbacka
• (Hensbacka finns troligen inte, ett handskrivet St kan lätt läsas som "H")
• Skötteröd-Studseröd
• Torved-Torva m fl varianter
• Tångarna-Tågarna
• Tågen-Hogen (Hagen)
• Viken-Skredsvik
• Äskebacken-Ekebacken
• Östebacke-Äskebacken

Frågor man ställer sig om orter:

• Ryttarhagen = Ridut ?
• Vrången, Wrången, Wrängen med all trolighet lika med Utängen

PERSONNAMN som misstänks ha orsakat tolkningsfel:

• Hallberg-Hällberg
• Heberg-Hensberg <Stenberg?
• Hedström-Hederström
• Heid-Heint-He˙d (Höjd?)
• Hemell-Himell m fl
• Himell-Hunek
• Hellberg-Hallberg
• Höger-Häger
• Högman-Höyman
• Högder-Nöjder
• Heyer-Höjer
• Högman-Kellman
• Hellman-Kjellman
• Nögder-Nöjder (se Högder)
• Rålander-Rolander
• Rålander-Crolander, (sista finns ej?)
• Witter-Hviter-Hwiter m fl
• Wolfdaner-Wullfdaner

Orten Beo i orginaltexten är ett typiskt skrivfel för Bro då maskinens tangenter "e" och "r" ligger jämte varandra.

Namnet Brabt för Brant likaså för tangenterna "b" och "n".

Giljan, Fället, Gråbensgiljan (gillret) har normerats till Vargfällan (1997 till Giljan/Fället). Vargfällan ärett helt oegentligt ortnamn men beskriver troligen ursprunget till varianterna.

OBS
Före normeringen fanns 1398 varianter ortnamn inom Skredsvik. Efter bearbetning av text har de mot förmodan ökat till 1524 st. men skulle troligen kunna minskas vid rättelser av originaltexten (som syns bäst i databasen för Skredsviks ortnamn, 148509_6).

Soldater inom församlingen

Hämtas med söknyckeln: ..båtsm..;..sold..;..drag..;..korp..;..rytt..;..serg..

Studerar man "knektnamnen" ser man en tydlig alliteration, dvs koppling mellan knektens efternamn och ortnamnets initialbokstav. Här en lista:

Namn utan alliteration
Då knektens efternamn saknar alliteration pekar namnet istället på personliga egenskaper som:

Faselig, Glader, Heder(lig), Vit(Blek), Kraft(ig), Krullhårig, Lustig, Lång, Munter, Skön, Stark, Sträng och Tålig.

Tar man bort egenskapsnamnen från resten av knektarna i nedanstående lista kanske några är knektar som flyttat från den namngivande orten (ex Råd fr. Rålanda).

PS. Martin Pehrson har nu slutat vid 1860, Ca 8000 poster.