glimten.gif (1697 bytes)

update.gif (1190 bytes)

innehall.gif (1177 bytes)

Från Höks Härad i Halland
Anders i Ön
bonadsmålare
av Ingeborg Brunkhorst

Den kananeiska kvinnan (LUF 1 040)

Anders Svensson i Ön (1796-1876) är den mest kände av Knäredsmålarna. Till en del beror det väl på hans stora produktion - jag har registrerat ett fyrtiotal bonader av hans hand - till en del beror det kanske på att han målar mer realistiskt, mindre stiliserat än de andra Knäredsmålarna, Nisse i Tygared, Johannes Persson och dennes lärjunge, och därför varit mer uppskattad av sin samtid.

De andra målarna målar en ren folkkonst med många upprepningar och stela gestalter, medan Anders skildrar människorna mer individuellt och lägger in känsla deras gestalter. Han tycks inte vilja måla en ren folkkonst. Han har lärt sig att måla på det här sättet av målare, som målade tapeter åt borgarna i städerna. Det finns på Nordiska museet en ribba (NM 53 454), dvs en smal bonad, som troligen är målad av en tapetmålare. Den är mycket lik en bonad av Anders' hand (KM 53 698). Motiven är till en del desamma, en så viktig detalj som bården är densamma och färgställningen är densamma: gult, rödbrunt, grönt och blått. Gestalterna med kläder och ansikten är utformade på samma sätt. Inflytandet från tapetmålarna har varit större, än man trott.

I början av sin målarbana har Anders alltså troligen haft andra bonader som förlaga, och därefter har han haft kistebrev. Riktig fart tog hans måleri, när han fick ett eget exemplar av Figurbibeln, ett litet häfte, som utkom flera gånger under 1700-talet och hade bilderna från Gustav II Adolfs bibel och en postilla, men inte bildtexten utan endast små verser. Anders ägde Nya testamentet av Figurbibeln. Han målar stora bonader med 10 motiv på varje bonad, och ibland är alla motiven hämtade från Figurbibeln. Han har till en början en förkärlek för en stark turkosblå färg.

Ett motiv ur Figurbibeln, Den kananeiska kvinnan, har han målat inte mindre än åtta gånger. Den bilden tycks särskilt ha tilltalat honom, kanske för att det finns dramatik och rörelse i bilden. Jesus är på väg ut ur bilden till vänster, men vänder sig om och sträcker ut handen mot kvinnan, som knäböjer till höger i bilden. Anders har noga följt förlagans komposition. Typiskt för Anders är bården med blommor och blad i hörnen och snedställda rutor där emellan. Anders har inte signerat sina bonader, men det är, som om målarna med sina sinsemellan olika bårder ville signalera till betraktaren: Den här bonaden har jag målat. De runda utfyllnadsblommorna finns på nästan varje bonad av Anders. Gestalterna är klädda på det hos Anders Vanliga sättet i långa livklädnader med en mantel i avvikande färg lagd över skuldrorna. Ansiktena har höga pannor och tunt, slätt hår. De här dragen förekommer så ofta hos Anders, att man kan tala om ett maner.

Bilden är ett utsnitt ur en bonad (LUF 1 040), som hänger i Varbergs sparbank. På samma bonad kan man också se ett annat motiv, som Anders målar tidigt och som följer honom länge, nämligen Den barmhärtige samariten. Här har dock inte Figurbibeln varit förlaga, utan ett kistebrev, Anders har nu lämnat den turkosblå färgen och låter istället en gul färg råda.

Längre fram får Anders ett eget exemplar av Illustrerad Folkbibel, vilket är bestyrkt genom traditionen. Den kom ut i en första upplaga 1850. Här finner Anders mängder av nya motiv, men också nya utformningar av motiv, som han målat förut. Det innebär en förnyelse av hans konst, och han tycks måla med stor glädje. Han lockas av dramatiska framställningar och målar ibland händelser, som en vanlig kyrkobesökare aldrig hört talas om. Illustrerad Folkbibel har ingen text under bilderna, Anders anger däremot ofta motiv och bibelställe. Men ibland har det blivit för svårt för honom att lista ut, vad bilden föreställer, och uppgifter saknas på bonaden.

När han första gången målar ett motiv, följer han noga förlagan. Men sedan tycks han lägga undan förlagan och måla ur minnet. Han kan då tappa bort detaljer, som är viktiga för innehållet, och dekorerar istället med pelare, portaler och blommor. Ett exempel på detta är Ester och Ahasverus (NM 52 171). Det är viktigt i berättelsen, att Ahasverus' spira berör Esters hand. Första gången Anders målar motivet, är detta också fallet, men andra gången, som vi ser här överst till höger, har han tappat bort den viktiga detaljen och istället målat hus, draperier och portaler. I en annan ruta på samma bonad har Anders målat scener ur Elie liv och på egen hand ställt samman tre bilder ur Illustrerad Folkbibel. Vi ser också en originell framställning av Jakob stege.

Nästan alla bonader med motiv ur Illustrerad Folkbibel finns på Nordiska museet. Man skulle önska att Anders bonader - och andra Knäredsbonader också någon gång kunde visas i Halland och gränsbygden. / Ingeborg Brunkhorst

Tyvärr kan vi av kvalitetsskäl inte här återge de två andra bilderna som finns i den ursprungliga artikeln. / Red.