glimten.gif (1697 bytes)

update.gif (1190 bytes)

innehall.gif (1177 bytes)

Från Höks Härad i Halland

Hallands historia och beskrivning
av den lärde prosten Sven Peter Bexell
1775.09.26 - 1864.05.05
Skummeslöfs socken


Skummeslöfs socken gränsande emot havet, innefattar ett slätt, kalt och för alla vindar blottställt område. Jord-månen är till någon del lerblandad mylla; men mylla på havssandsbotten intager likväl här den största skala. På utmarkerna lider denna socken av flygsand, vilken uti forna tider uppdämde de tvenne härigenom flytande vatten-dragen Stensån och Bredhusån, samt gav dem efter denna uppdämning förändrade lopp. Socknens oförmedlade hemmantal är 16 1/l2 34). Byar och hemman äro följande: Skummeslöf har storskiftade ägor, odlingstillfällen på utmarken, och rådande jordmån av sandblandad mylla. Rännäs och Lyngås äga i proportion efter sina hemmantal, större ägor än Skummeslöf, någon lövskog på inägorna, jordmån av lerblandad mylla, liggande i sankt läge. Räfwagärde, 1/2 hemman, beläget söder om Stensån, är på 1600-talet underlagt Dömmestorps Säteri, men ligger i Skum-meslöfs socken. Weka 1 hemman har odlingstillfällen på utmarken, och är underlagt Gamla Skottorp. Säteriet Gamla Skottorp, 3 hemman, äger lerblandad och bördig jordmån, har i senare tider blivit uppodlat ifrån ett årligt utsäde av 40 tunnor till 150 tunnland i cirkulationsbruk. Årliga utsädet beräknas nu till 120 tunnor. Den stora åbyggnaden är uppförd av sten, två våningar hög, och är om-given av en mängd höga och utgrenade träd. Stensån genomflyter nära härintill en täck nejd, och ifrån Skottorp är den vackraste och mäst omväxlande utsikt. Flera nya flygelbyggnader av sten under koppartak äro de senare åren uppbyggda samt dessutom tvenne spannmålsmagasiner, även av sten. En holländsk väderkvarn med tvenne par stenar är även uppförd norr om gården. Skottorp omgives för övrigt av goda trädgårdsanläggningar. 35) Stället äger en historisk märkvärdighet för Konung Carl XI:s och Drottning Ulrica Eleonoras härstädes år 1680 36) firade biläger. Denna högtidliga föreningsakt emellan tvenne kungl. personer, vilka bägge gått att intaga ett utmärkt rum i eftervärldens hågkomst, har varit ett ämne för de mest olika berättelser. Händelsen tillhör i visst avseende våra bygder och må därför här finna ett rum. Alla anstalter voro vidtagna till bilägrets firande i Halmstad, men någon under vägen yppad farhåga för en blivande rang- eller företrädestvist emellan danska och franska ministrarna skall hava verkat ändring däruti, och konungen för att undvika det obehagliga av en dylik oenighet vid bilägret reser därför upp till Skottorp.37) På sista skjutsombytet upptages all den framställda skjutsen för den först ankomna kungl. sviten, så att, då den efteråt kommande franska ministern framkom, funnos inga hästar. Ministern, underrättad att de kungl. personerna rest upp till Skottorp, anar vad som förehades och söker således att skynda dit men kunde oaktat alla sina otåliga bemödanden icke få skjuts, sa att han efter önskan hann fram. Konungens biktfader överhovpredikanten Spegel var vid den påskyndade högtidliglleten färdig att hålla en så kallad brudsermon över det för tillfället och med avseende på förflutna tiders krigshändelser emellan Sverige och Danmark väl valda språket: Konungarne för härarne äro med hwarannan wänner och husäran utskiftar rofwet, Ps. 68: v. 13. En förtjänt hävdatecknare berättar om de höga förenades förhållanden och händelserna på Skottorp följande:

"En Hof-Fröken Marschalk, som Drottningen hade med sig, och som war hennes favorit, bidrog till kallsinnighet emellan henne och Konungen. Han låg med henne endast 3 timmar om natten, och klockan 4 om morgonen spatserade han på går-den." 33)

En annan författare gör en häremot olik berättelse. 39)

"Oenigheten, som var emellan Ullrica Eleonora och Hennes Swärmor, kom aldraförst deraf, att hon tagit med sig brudskrud hemifrån och wille betjena sig deraf; men Enke Drottningen förtröt det, och sade, att det ej så wore brukligt här i landet. Ja, sade Ulrica, min Fru Mor! låt mig få bära denna, som min moder jemwäl burit hafwer. Konungen höll ock med sin mor, och låg icke i brudsäng samma natt, utan reste ut klockan 3 om morgonen hit och dit att bese sina troppar och soldater".

Nya Skottorp, 1/2 hemman, odlat av Wrångarps hage, har i senare tider erhållit säterifrihet och är en avsöndring från Gamla Skottorp, som skedde i arvslikvid emellan framlidne kap-tenen von Krassovs arvingar. Nya Skottorp äger lika jordmån med Gamla Skottorp. Ägorna äro bevuxna med åtskilliga slags lövträd. Årliga utsädet beräknas till 50 tunnor. Corps de logis och övriga åbyggnader äro av korsvirke. En ny trädgård, ett tegelbruk och en stor murad smedja äro i senare åren anlagda. 40) Wrångarp, 1 hemman, är under lagt nya Skottorp, och Wrångarp 1/2 hemman gamla Skottorp. Utmarken till bägge hemmanen Wrångarp är god och bebyggd med torp, betet gott och jordmånen lika med Skottorps.

Skummeslöfs kyrka ligger på en av åkerfält omgiven höjd, 1/4 mil ifrån Karup, och nära intill Skummeslöfs by. Hon är blytäckt, men har valv av bräder. På altaretavlan föreställes nattvardens instiftelse. Predikstolen, gammal, är utsirad med bildhuggeriarbete. På kyrkogolvet framme uti koret ligger en stor gravsten med gammal, nästan utnött munkstilsinskrift och lämningar efter ett i mitten fordom uthugget sköldemärke. Jag har med mycken möda av förenämnde svårlästa inskrift samlat följande:

IHESUS NAZARENUS REX JUDEORUM. HIC JACENT TORCHILLUS CUM GRATHE OB AMOREM UXORE EJUS JOHANNA ......OBIERUNT ANNO MCCCCVI. SANCTI OMNES ORATE PRO EIS

Här förvaras ett rökelsekar av metall. I senare åren har man hängt det i kyrkan i stället för en ljuskrona. Till här förvarade katolska fornlämningar höra åtskilliga helgonbilder, varibland en kvinnobild i sittande ställning, 2 alnar hög. Kvinnan har ett gossebarn på knäet, och bredvid hennes vänstra sida står en krönt kvinnobild med bok i handen. Gossebarnet tar den senare smekande pa kinden. En annan bild föreställer en nunna, som med högra handen upplyfter slöjan, och håller den vänstra eftersinnande på huvudet. En Mariabild med barnet på armen. Bilden av en avlatskrämare. Den vänstra armen, varuti avlatsasken hölls, är avbruten. En skäggig karlfigur, som med högra handen uppehåller kåpan och höjer den vänstra i en förmanande ställning. Uti tornet hänga tvenne klockor. På den större läses föl-jande inskrift i munkstil:

Anno + Domini + MCCCCIX. o + Rex + Maria + Christe + Veni + Cum + Pace + Ave + Maria + Gracia Plena + Dominus + Tecum + Benedicta + Tu + Inter Mulieres + Ave + Landes + Coronen +.

Kyrkans silver väger 51 lod.

Kyrkan äger en äng, för vilken årligen betalas endast 1 R:d. För övrigt är kyrkotionden 4 t:r 9 k. råg, 4 t:r 10 k. korn, 1 t. 19 k. havre. Kyrkan har dessutom årligen 2 lisp. smör i inkomst.

Pastoratet, regalt, 41) tillhör 3:dje klassen och har haft följande pastorer: Swen Trelevenborg, blev pastor 1598 och avled 1640. Peder Hansson kallades vanligen Herr Peder, har underskrivit kyrkoräkenskaperna 1662 och 1663. Han tillika med hans hustru föreställas på ett epitafium i Karups kyrka såsom stående vid Jesu kors. Petrus Johannis var pastor här och avled 1663, han har troligen under Peder Hanssons tid endast varit dess compastor, Hans Hansson. Hans namn står på den mindre klockan i Karup, jämte årtalet 1667. Nicolaus Arwidi Warbergensis har underskrivit räkenskaperna flera år och sist 1672. Nicolaus Westergård är endast känd till namnet, och anföres av framlidne prosten Doctor Osbeck såsom pastor i Karup emellan en vid namn Wahl och en Herr Swen, vilken senare nämnes uti en pastor Tiljanders brev till kungl. rådet Johan Gyllenstjerna, såsom Tiljanders företrädare vid Karups pastorat. Jon Tiljander blev pastor 1687, avled 1695. Han disputerade såsom designatus Con-Rector Scholae Go-thob. d. 25 och 26 Juni 1677 under teol. lektorn Eric Myricius. Nikolaus Petri Frolander var rektor scholae och kon-sistorieledamot i Göteborg 1678, blev pastor här 1695, avled 1698. Fredric Bröms född 1658, pastor 1699, avled 1732. Johannes Roselius, född 1700, pastor 1732, avled 1741. Andreas Florell, född i Flo pastorat 1702, sedan han varit regementspräst och adjunkt vid domkyrkan, blev han här 1742 -pastor. 42) Hans ansenliga boksamling, vid flyttningen förd sjövägen till Båstad, uppbrann där. Han var gift med tyske pastorn Margralfs dotter i Göteborg, avled 1772. Abraham Ljungqwist, Florells måg, var född i Warberg 1726, blev pastor 1773, avled 1785. Hans Peter Schonberg, född 1750 Gropemöllan, blev präst 1771, komminister i Weinge 1776, pastor 1787, avled 1800. Tobias Banck, född i Falkenberg 1746, stud. i Lund 1768, präst 1770, komminister i Hasslöf 1780, pastor här 1801. Prost 1805, avled 1810. Han var gift med E. Osbeck, framlidne prosten doktor Osbecks dotter. Magnus Bothen, född i Bottna socken av Qville pastorat 1748, stud. i Lund 1767, magister i Greipswald 1774, präst 1775, vice pastor 1781. Komminister i Weddige 1787, pastor i Hishult 1793, prost 1800, kontraktsprost 1809, pastor i Karup 1811. Var revisor i banco- och riksgäldsverken 1807 och riksdagsman vid riksdagen i Stockholm 1810, är gift med E. Chappman.

Barnundervisningen sker dels av förälrarna själva, dels även i ambulatoriska skolor, och fattigförsörjningen genom årliga sammanskott i penningar och födoämnen.

Endast i historiskt avseende bibehålles den fromma stiftelsen av Karups hospital. Framlidne prosten doktor Os-beck berättar att det tillkommit på det sätt, att under danska tiden en ägare av Dömmestorp givit biskopen en örfil, och att detta brott skulle försonas därmed, att ett hospital på den förolämpades bekostnad uti kyrkogårdsmuren i Karup byggdes och inrättades, och att en stående fond i Döm-mestorps säteri för evärdeliga tider till stiftelsens underhåll donerades. Man vet, att enligt Holger Rosenkrantz disposition ocb testemente donerades 1,000 R:d. till denna stiftel-se, vilka penningar hos ägaren av Dömmestorp skulle inne stå emot förbindelsen att underhålla hospitalet vid Karup och där försörja 4 fattiga. Genom tvister vid arvslikvider har småningom denna stiftelse förlorat sina tillgångar, och omsider helt och hållet försvunnit.

Odlingssätt, slöjdflit och näringar äro i detta pastorat likasom i Hasslöf med det undantag, att Karup i allmänhet äger en bördig jordmån, och att spannmål ifrån hemmanen vid havet och vid foten av åsen årligen säljes.

Fotnotssamling

34) Härav krono 3 7/12 , utsockne frälse 2, samt insockne frälse och säterier 10 1/2. Dessa hemman äro förmedlade till 11 17/24. Folkmängden är 486, varav 241 mankön och 245 kvinnkön.

35) Skottorp är den enda sätesgård i Halland, som uti greve Dahlbergs Svecia Ant. et Hodierna finnes avtecknad. Åbyggnaderna, sådana de där äro tecknade, äro byggda efter Nicodemus Tessins ritningar.

36) Om själva dagen för detta biläger äro hävdatecknare av olika meningar. Lagerbring uppger den 6 april, och Fant den 6 maj, se Lagerbrings större sammandrag av Sveriges Rikes Historia del. 4, sidan 134, och Fants utkast till föreläsningar över Svenska Historien 4:de stycket. sid. 186.

37) Egendomen ägdes och beboddes då av hovkansleren Örnstedt som hos Konungen stod uti utmärkt nåd.

38) Fant. Utk. till föreläsn. öv. Sv. llist. 5 stycket sid. 186.

39) Se Er. Benzelii anecd. Msc. 1710 anförd av Fant. på nyss citerade ställe.

40) Nya Skottorp äges och bebos av ryttmässtaren Moritz von Krassow och gamla Skottorp av kommerserådet Peter Möller. Den förste ägare av Skottorp, man känner, var Anders Nilsson Järnskägg, se Orato de Ivaro Dyre p. 26.

41) Det var fordom likväl patronellt, och landshövdingen Durell erhöll jus patronatus d. 17 Aug. 1671, men pastoratet blev år 1693 d. 2 Sept. återigen regalt.

42) Biskop Serenius, som vid denna tid hemkom ifrån London, där han varit svensk pastor, var Florells medsökande till Karups pastorat.