Nättidningen |
|
Dikter |
Redaktör: |
|
|Nytt
& ändrat|Innehåll|Register|Släkter|Efterlysningar|Glimtar|Tips|Kontakt|Nyheter|Foto|PDF-filer|Diverse|Trädgård| |
|
Välkommen
till menyn för
Dikter Här återger vi
en del HYLLNINGSDIKTER |
||||||||||||||||||||
Länk till tidigare hyllningsdikter: http://www.glimten.net/gg/nr_12.htm#Sida%2012 |
|||||||||||||||||||||
Till
mamma & pappa på guldbröllopsdagen 2006-09-22 Klockorna klämtar i Linköpings kyrka. Ett ungt vackert par som sin kärlek vill styrka. Med ringar på fingret och lätt putande mage, vit klänning med släp, vit skjorta med stärkt krage. De tågar nu fram i gången den långa. Gäster i kyrkan, av antalet många. Brudgummens släkt rest långtifrån väst, men resan känns kort när det vankas fest. För kalasa det kan de, Johanssons bönder. Maten är viktig vid festliga stunder. Nu undrar ni kanske, Vart ska de bo? I öst eller väst? Vad ska vi tro. Ja, var ska de bo och sin kärlek få vårda? Jo, nära svärmor och mor i stadsdelen Gårda. I mars '57 föds en son vid namn Gunnar Anna blir till, skrik hörs då, från dessa två munnar. Sextiotalet, ett decennium av medgång och framtidstro. Nu flyttar familjen till Kortedala, där de vill bo. Badrum, tre rum och modernt nytt kök, fylldes av familjen Magnussons stök. Så föds en flicka som Elsa fick heta. Precis som sin mormor om ni nu vill veta. Radhus i Partille i nio år. Under den tiden ytterligare en son paret får. '79 bär det av till Furuskog. Nu har Magnusson av flyttar fått nog. Där bor de kvar. Det har gått 26 år Barnbarnen föds det blir många som får.. komma till Elsvig och Bertil på Storskiftesvägen tre 1956 - Vad visste de då om de? Att fira guld, det är att komma etta. Vilket man kan säga att ni gjort nu med rätta. Att vara gifta i femtio år det är nästan omöjligt, man undrar om det går. Men det kan ni ikväll få bevisa, när vi här tillsammans med släkten ska spisa Ni är som den ena halvan av varann Om en inte fixar krysset, den andra nog kan. Med så många år, man tänker likadant. Allt man vet om varann, allt känns så vant. Vi hoppas att ni fortsätter att vara kära. Och i många år era ringar vill bära. Fast pappas ring varit borta en lång tid I något handfat, eller i toan bredvid. I alla fall så vill vi nu skåla för er och önska er fortsatt lycka. Vad mer? Jo tack ska ni ha som kämpat och stått ut, - med familjelivets vedermödor och svåra beslut. Jag är stolt och lycklig, lite extra idag. Över föräldrar som levt under äktenskapets lag. Som lyckats hålla ihop. Som funnit "den rätta". Det ger mig hopp, även om det är svårt och inte det lätta. Er dotter Elsa Magnusson |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Till min maka så huld
– värd mer än guld Tala är silver Tiga är guld men inte kan jag tiga med en maka så huld. Så idag när vi firar vår Guldbröllopsdag jag vill berätta om det kvinns som är det goaste som finns. Hon styr och hon ställer för barn och barnbarns bästa o gladast blir hon, när det gäller att de kommer att oss gästa Och nu är det mer än 50 år sen’ jag för första gången såg in i ett par ekorrpigga, bruna ögon – och sen var jag fången. Som maka och mor hon har en kärlek så stor att den för oss alla här, räcker o, vilken maka jag har, - så läcker. Alla de år som nu flytt vi så gärna minns med behag och ser positivt fram mot allt nytt som ger tröst på ålderns dag. Med alla kära, vi här har oss alldeles runt omkring Vi är ett lyckligt par och saknar ingenting. Så må ni därför alla hurra för Bertil och hans revbensspjäll ett fyrfaldigt hurra – i denna glada kväll, Hip, hip … |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Välkommen med material via e-post
till GLIMTEN
Alla e-brev antas fria för publicering Då undantag önskas, ange: "ej för publicering" "Snigelpost"
går också bra
|