Här följer en text som så långt
som möjligt följer en bandupptagning.
Det är inte helt lätt att överföra det talade ordet till skrift men med
god vilja går det säkert att läsa texten.
Inledningsanförande som hölls vid DIS-Västs
startmöte
den 19 september 1987
Jag skall be att få hälsa er välkomna
allesamman.
Det är roligt att se att så många hörsammat det här helt privata
initiativet.
Ödet
ville att jag skulle få den här rollen. Jag vill redan nu säga att det förmodligen
finns mycket duktigare släktforskare och datatekniker, men det var så, att
i våras höll jag ett par föredrag på biblioteket, här i Partille.
De
handlade just om datateknik i samband med släktforskning.
Det
där blev så väl mottaget att Erik Bergsten, som vi också har här hos
oss, tog mig med som
medarbetare i Tekniskt Magasin i våras, en del av er har kanske har sett
det (programmet) och andra missat det på grund av sändningstiden.
Inslaget
gav många kontakter. Det följdes sedan upp av GP med en artikel. Och där
får man verkligen börja tala om TV:s genomslagskraft. Mot det var GP något
enormt (ännu häftigare), för att jag är faktiskt nästan nerringd. Och
dom ringer än idag, så jag förstår inte hur dom sparat artikeln och
observerat den så som de har gjort.
Det
finns visserligen en del, vet jag, som inte har sett artikeln, och för dom
som är intresserade av GP-artikel så
ligger den här på flygeln. Tyvärr kan jag inte dela ut kopior i
A3-formatet.
Jag
vill också tacka för alla trevliga samtal. Otaliga, trevliga kontakter –
det har varit enbart positivt – från min sida.
Ca
2 min.
Nu kan det tyckas, varför jag startar det här, om jag är någon rebell i
DIS. Och då vill jag säga, att det är jag inte alls, utan detta sker i
samarbete med DIS i Linköping.
Det
är så att DIS i Linköping startade för cirka 10-11 år sedan. Då var
det en grupp datamänniskor som arbetade på DATA-SAAB , Ericsson, och lite
av varje som dessutom hade släktforskningsområdet (som intresse). Dom
samlades och började arbeta på ett (data)program. Och kring detta program
har sedan den här organisationen (DIS) vuxit fram.
I
dag finns det bortåt, mellan sju och 800 medlemmar, spridda över hela
landet. Och det säger sig självt, att dom som startade det här i Linköping,
dom orkar helt enkelt inte med att dra det här lasset idag.
Ca
3 min
Man skriver ju en tidning och man har ganska primitiva resurser. Till
exempel man skriver den på stenciler och står och vevar fram sex-
sjuhundra kopior och sitter och sorterar för hand. Det är ju ett otroligt
arbete att sedan få i väg det här i kuvert och så vidare. Så att, DIS
kommer att brytas ner. Jag har gjort en liten bild här.
(Jag pekar på bilden)
Vad
vi i dag samlas för det är alltså att eventuellt bilda den här rutan.
Och (vid) DIS, där har jag skrivit Linköping. Det ligger i Öst – så
det är ju naturliga kanske, i en framtid, att man döper om DIS i Linköping,
till DIS-Öst, och att vissa utav dom personer,
som en gång startade det här, kanske utgör någon form av förbundsstyrelse.
Ca
4 min.
Sedan har jag gjort en del prickade linjer ner till tänkta rutor. Dom skall
vi inte bilda här idag. Vi vet ju inte hur stort intresset för att bryta
ner organisationen, på detta sätt, är. Men de här frågetecknen, de kan
alltså då, mycket väl vara: småklubbar där folk har nära kontakter,
inom Partille till exempel, Lerum, Mölnlycke, Västra Frölunda.
Ser
man på den här listan, som just nu cirkulerar, så ser man att det finns
naturliga, sådana grupper. Och även i Varberg, Halmstad så finns det 3-4
stycken som kan bilda, embryon till en alldeles lokal liten klubb.
Sen
är det väl så, att man också får tänka sig den möjligheten, att vissa
ensamvargar, föredrar att vara direktanslutna. Och jag tycker, just den
kopplingen skall vi även i fortsättningen ha möjlighet till.
Ca
5 min.
En del går med i organisationen, enbart för att få tillgång till
programvaran, och kanske i någon mån också, att få del av den tidning
som heter Släktforskarnytt, och ges ut från Linköping.
Kittet
som håller ihop den här organisationen, det är ju alltså programvaran.
Och dom flesta kanske också hört namnet DISGEN.
Och sen finns det ett program som heter DISREG, som är mer lämpat för
hembygdsforskare. Det som är mest spritt är just DISGEN, det som används
utav släktforskare i allmänhet.
Disgen
är ju inte ett litet program, utan det består ju egentligen utav massor
med program som man via menyer, då, kan använda sig utav, för att utföra
olika uppgifter.
Ca
6 min
Ungefär 10000 programinstruktioner rymmer programmet. Man talar om för
datorn på ungefär 10000 rader, vad den skall göra i alla dessa
situationer. Och det är givet att ett sådant, stort program, innehåller
ibland, fenomen som är mer eller mindre önskvärda. Och allteftersom så
uppdateras programmet.
Sen
finns det ett annat stort problem och det är att, det finns ju ingen
standard inom datavärlden, utan det förekommer många operativsystem
o.s.v. Och därför uppkommer programmet i olika versioner anpassade till de
olika datorerna. Men i stort sett kan datorerna, eller programmen, utföra
ungefär samma sak, fast man arbetar med lite olika rutiner.
Ca
7 min
Vad som skiljer oss från släktforskare i allmänhet det är ju
dataintresset. Så här i hösttid så vet man ju att skogen är full av
svampar och det sägs ju det att träd och svampar, dom lever i symbios.
Utan varandra skulle dom vara döda. Och jag tror att det blir så även med
släktforskningen, som blir, så kommer den att leva i symbios med
dataintresset.
Jag
tittade nyss i Släkt och Hävd, Genealogiska föreningens tidning och där
ser man att medlemstalen sjunker. Givetvis kan det vara så att vissa av
medlemmarna kommer över till DIS, och på det viset så tappar en
organisation. Nu hoppas jag att sådana här fenomen inte skall skapa några
motsättningar mellan organisationerna, men här liksom som inom andra områden
kommer naturligtvis datatekniken att utgöra en revolution och inom några
årtionden är det naturligt att alla släktforskar har en dator att arbeta
med.
Ca
8 min
Ni som nu (är här), kan man väl säga, tillhör, kanske inte alldeles
direkt pionjärerna, men i alla fall, strax intill. Föreningens primära mål,
DIS, det är ju, att hjälpa den enskilde forskaren med programvara för det
egna släktforskningsarbetet. Och även att utge en tidning, och andra
informationsblad, där man kan få ta del av dom nyheter som förekommer.
9
min
En annan sak som man just har pratat om, ganska blygsamt, och som faktiskt
berördes redan i Tekniskt Magasin, och kanske just den tanken, där, gjorde
att man satsar lite extra hårt. Det är att man talat om att bygga upp en
gemensam databank. Man kan sedan via ett telemodem ringa upp och se andra
forskare, som har jobbat med ungefär samma material, och på det sättet utöka
sitt eget material med var andra har visat vägen till.
Sen
förekommer det andra sekundära mål som DIS har och det är att ta fram
register. Man har ett projekt man kallar ”Claes”. Man tar fram
vigselregister, och dessa är då tänkta att vara hjälpmedel för släktforskaren
i allmänhet.
Givetvis
är det så att den enskilde forskaren han vill först se till sitt eget
behov, innan han ger sig på att hjälpa andra att hitta rätt. Men det
finns ju sådana som kör fast av en eller annan anledning och ändå har
blivit så tända på sättet att forska, att dom i stället kan offra sin
kraft och möda på att ta fram såna här fina register. Och där är det
ju så, att man verkligen kan använda datatekniken, att sortera dessa
register på ett alldeles ypperligt sätt i olika former.
Ca
10 min
En annan sak som jag aldrig har hört talas om men som jag själv skulle
tycka vara en väldigt stor arbetsuppgift för vår organisation, det är om
vi fick tillgång till de enorma släktutredningar som Genealogiska föreningen
har samlat in under årtionden, och överförde dom på data, så de blir
tillgängliga för släktforskarna. Alla vet ju hur dyrbart det är att åka
upp till Stockholm och bo på hotell för att besöka de där lokalerna och
leta upp det materialet. Det är verkligen en stor arbetsuppgift för oss.
Vi
närmar oss en avslutning av inledningen och då följer varning till dem
som har bilar på parkeringen, Tillåten tid är 2 timmar. Deltagarna får råd
om hur man bäst löser
problemet.
Ca
11min.
(Närvaroanmälan utdelad på varje stol.)
Sen
har ni fått en liten lapp på stolen där det står ”Närvaroanmälan”,
och den är jag tacksam om ni fyller i och så småningom skall jag med hjälp
av en av mina medarbetare, det är ju så att det inte (ännu) finns någon
organisation, utan jag har fått vidtala vissa personer, och Björn Rung (om
du vill ställa dig upp) har varit mig behjälplig, och han har även lovat
faktiskt, att ställa upp som kassör vid ett eventuellt val. Är ni alla
klara med att ha fyllt i den så kanske Björn kan samla in den redan nu.
Sedan
har ni en annan liten lapp, det är ett förslag till dagordning.
Ja,
då skall vi i övrigt informera om hur jag hade tänkt att fortsättningen
av det här mötet skall vara.
Vi
skall först välja en mötesordförande och en sekreterare. Det innebär
inte att dessa personer behöver vara ordförande och sekreterare, för
klubben som sådan, utan det är bara för just detta mötet, i och med att
vi (ännu) inte har någon styrelse. Sedan när vi valt en ordförande och
sekreterare är det tänkt att vi skall fastställa den dagordning som ni
har fått ett förslag till, och efter det följer då givetvis att vi skall
välja styrelse och funktionärer. Och vi skall också ha en diskussion där
alla får chans att tala om hur de vill att den här verksamheten skall
utformas.
Klockan
12 bryter vi för en paus och då har vi kaffe eller lättöl eller läsk.
Priset för kaffe, lättöl och läsk och en småfranska, det är alltså två
halvor med ost, är 6:50, det är alltså absoluta
minimipriset. Ni får gärna släppa till några kronor extra
för att täcka mötets övriga omkostnader.
Den
som enbart vill ha kaffe eller dricka betalar bara 2:50. Och en småfranska
då, extra, med ost på båda sidorna, det blir då 4 kronor.
Nu
skall vi snart skicka iväg (ett bud), jag har beställt 40 småfranska och
möjlighet att köpa fler. Kan jag få en handuppräkning hur många det är
som tänker … för vi håller nog på efter klockan tolv, till två, efter
det vi druckit kaffe, då kommer det hit en firma som ställer upp tre
datorer, dessutom vet jag att Rolf Carlsson har med sig en liten dator där
han kan demonstrera DISGEN.
Och
själv har jag ett annat system, det är ju nämligen så att programmet,
som jag sa, förekommer i olika varianter, och jag visar då
Turbo-Pascal-varianten på en CPM-maskin. Det är alltså lite äldre
maskiner, men är faktiskt betydligt snabbare med bättre program än den här
kompilerade Basic-en som är till IBM-maskinerna. Så det verkar (gå)
snabbare på en ålderdomligare maskin. Så småningom kommer förmodligen
Turbo-varianten även på IBM, och då blir det rena raketfarten på
allting.
Det
är vad jag kan säga om detta.
Nu
har jag tagit kontakt med leverantörerna med den förutsättningen att om
vi sedan gör ---, jag har nämligen under de samtal jag haft, kommit fram
önskemål om hjälp att köpa datorer, och då är det ju för mig väldigt
viktigt att inte rekommendera något som jag inte själv tror på. Nu har
jag ju en MicroBee själv. Som dom har ställt, en demonstrationsapparat,
till förfogande. Dom kommer inte hit själv, utan den visar jag själv. Det
är alltså en lite ålderdomligare maskin men den är då, å andra sidan,
billigare att köpa.
Sedan
kommer en annan firma som har IBM-kompatibla maskiner. Och där har vi den
erfarenheten att dom har skött service och åtagande på ett alldeles utmärkt
sätt. Björn Rung köpte en sådan efter mitt föredrag i våras och som vi
har enbart haft goda kontakter.
Båda
firmorna har lovat föreningens medlemmar en rabatt. Vi kan alltså få högre
rabatt om vi gör samlade inköp, då det rör sig om flera maskiner. Det där
är ju ett sätt att få tillbaks lite av den medlemsavgift som vi kanske
tvingas höja i och med att vi bildar den här lite separata organisationen.
Ja,
då skall jag be att få ett förslag…, jag har fått en del som har anmält
sitt intresse att hjälpa till. Dessvärre blev en sjuk och kunde inte komma
(någon ropar: SMÖRGÅSARNA) .
Skall
vi göra en liten handuppräckning hur många det är som vill ha en …,
och vill ni ha två?, så räcker du upp två händer, vi räknar, då skall
vi se, jag får själv vara justeringsman. (Räknar till 37)
Ja,
det var alldeles utmärkt, vi hade beställt 40, det är 37, men är det någon
som ångrar sig .., det kan ju komma till någon. För säkerhets skull beställer
vi 50, så är det någon som vill ha en extra macka så skall det gå att
ordna också.
Då
var det du, som hjälpte mig där, Karl-Erik att …, jag vill minnas att du
var en av dom som erbjöd dig att ställa upp för ett eventuellt … Skulle
du kunna åta dig att sitta som sekreterare, eller finns det någon annan
som känner på sig att bara kunna gör besluts noteringar här.
Ingen
som är kallad att sitta sekreterare på mötet ?
(Carl-Erik
Friman erbjuder sig.)
Då
har vi alla fall en kandidat. Så långt har vi kommit. Då skall jag bara
be om förslag om kandidat till ordförande att leda mötet.
(Bertil
Magnusson föreslås av flera och jag säger:)
Ja.
Jag ställer gärna upp för det här tillfället. Jag har ju lagt ner så
mycket arbete så jag vill gärna se frukten av det arbete jag lagt ner, så
vi kan fortsätta förhandlingarna.
Då
ber jag om förslag till sekreterare, finns det några utöver Karl-Erik
…, förlåt var det Friman?
Jag är alltså väldigt dåligt bekant med er allesammans och jag hoppas vi
skall bättra på det så småningom.
Finns
det fler förslag utöver Carl-Erik Friman ? (Nog med förslag)
Kan
vi välja Karl-Erik Friman till mötets sekreterare. (Ja).
Ja.
Då finner jag dig vald, Karl-Erik, och du är välkommen fram här.
Ja.
Då skall jag tacka för det förtroende jag fått att bli vald att leda det
här mötet.
Punkt
ett, enligt det här dagordningsförslaget, är i princip redan avklarat.
Och även tvåan. Och jag lämnar under punkt 3 snart ordet fritt för
diskussion om de riktlinjer som vi skall ha för verksamheten.
Men
jag vill redan nu, själv, dela in punkt 3 i …
B
– Skall föreningen bildas ?
C – Vad skall den heta ?
Själv
har jag ju arbetat med att den skall heta DIS-Väst. Det kan ju finnas andra
och bättre förslag.
Jag
lämnar nu först ordet fritt för synpunkter på dagordningen, om vi kan
godkänna den. (Dagordningen godkändes efter drygt 20 minuter och ordet
blev fritt)
***
Den
ljudupptagning som återges på GLIMTENs förstasida finns i början på del
2 av bandet. Innan dess hade en diskussion om verksamheten spelats in på
bandets första sida. Efter den återgivna sekvensen, med klubbslagen,
fortsatte diskussion och bandades på sida två.
Möjligen
kommer senare axplocken nedan att kompletteras med utdrag från bandets
andra sida.
Den
enkla bandspelaren och mikrofonen klarade dock dåligt att återge rösterna
längre ner i lokalen. Vi skippar därför den delen av mötet, men ger
nedan några axplock från bandets första sida:
Första
inlägget görs av Per Ahlén från Lidköping. Han framför kritik mot DIS.
Det blir ett rejält skratt när han upplyses om att bandspelaren är på.
Inlägg
hörs också från Tore Nilsson i Skara, Jan-Åke Sandberg i Askim och Erik
Bergsten i Mölnlycke. Den senare berättar en rolig historia om sin granne,
Tage Andersson, som under mötet valdes till sekreterare i interimsstyrelsen
(han uteblev dock av hälsoskäl).
Erik
Bergsten berättade att han 1969 då färg-TV:n kom fick svåra störningar.
Med sina goda kontakter fick han hem en pejlare som konstaterade att Tage
Andersson var den störande. Den apparat han använde vid sin släktforskning
hade en dåligt avskärmad motor och det var den som var boven i dramat.
Själv
konstaterade jag då att det var första gången som jag hört talas om en
störande släktforskare.
Erik
Bergsten berättade även att Tage Andersson var med i föreningen UDIS
- d.v.s Utan-Dator-I-Släktforskningen. Jag uttryckte då min glädje över
att han inte var helt RUDIS.
Ovanstående
visar att stämningen var skämtsam och trevlig. Många stannade långt in på
eftermiddagen och hade informella kontakter med varandra och dem som
demonstrerade datorer och program.
Till
mötet den 5 december 1987 kom lika många. Isen var då redan bruten och
det ”surrade” med en gång i lokalen. Rapporten från det mötet kan du
läsa HÄR.
Det är hämtat från DIS-Väst-GLIMTEN Nr 1, 1988.
EPILOG
Nu mer än 15 år senare tänker jag på alla dem som var med vid starten av
DIS-Väst, men som inte längre finns med oss idag. Ingen nämnd och ingen
glömd av SVD.
Man undrar med anledning av det, varför det så ofta blir bråk bland släktforskare.
Vi har ju en så kort tid här på jorden.
Bertil
Magnusson