|
Gamla glimtar Nr 4 |
|
Gamla glimtar Nr 4 |
Innehåll Nr 1 1990 |
| Sida 1 | SLÄKTDATA håller vårstämma 24 mars Kl 14.00 Ca 400 medlemmar kallas. |
| Sida 2 | Från min sida sett (ledare) |
| Sida 3 | RADERAD: Rapporter |
| Sida 4 | Levnadsbeskrivning på diskett , Bidrag från Bertil Tuneryd |
| Sida 5 | RADERAD: Inläsning av maskinskriven text Av Jan Bergquist |
| Sida 6 | Åstebo, med anledn. av kurs den 25 mars (1990) |
| Sida 7 | SLFIND - vårt första datorprogram Av Jan Bergquist |
| Sida 8 | Cognatisk kontra Agnatisk forskning Av Lennart Kjellsson (Extra läsvärt) |
| Sida 9 | Släktvitsen |
| Sida 10 | Släkt & Politik Fjärde delen i vår artikelserie (Extra läsvärt) |
| Sida 11 - 12 | RADERADE: Släktdatas mål - se föregående nummer, Kallelse till Vårstämma 1990 |
| Sida 1 Partilles nya bibliotek
SLÄKTDATA HÅLLER VÅRSTÄMMA Mer om vårstämman på sista sidan
Nu är vi snart dubbelt så många som när förra numret av GLIMTEN gavs ut. Då var vi drygt 200 och nu är vi snart 400 (kanske mer då detta läses). Bakom ligger en jobbig tid. Med de knappa resurser vi har, gäller det att snåla på allt utom eget arbete och övertalningsförmåga. Det sistnämnda behövdes dock inte så mycket av då GLIMTEN 3/89 skulle ut. Villiga krafter ställde upp med plockning, häftning, sortering mm. Från tryckeriet kom fem högar med vardera 2000 blad som skulle paras ihop och därefter häftas. Kuvert och adressering krävde sin tid i åtskilliga tidsödande moment. Adresserna skulle skrivas på etiketter och dessa skulle sedan sättas på kuveret. Frimärkering blev det tredje momentet. Påstämpling av avsändare det fjärde och B-postsstämpeln det femte. Slutligen inläggningen i kuveret tillsammans med bilagda inbetalningskort och reklambladet från en sponsor. - Och allt detta 2000 gånger om! Har du någon gång funderat över dessa ting när du hämtar din post vid brevlådan? En kortare period kan man hålla på så - men i längden håller det inte. Interimstyrelsen har därför enhälligt beslutat föreslå HÖSTSTÄMMAN att med omedelbar verkan höja årsavgiften till 100 kr. (således tidigast i höst så än gäller 50 kr som avgift, så passa på). Det som för den enskilde medlemmen begränsar sig till 50 kr som merutgift (om förslaget tas) ger styrelsen möjlighet att köpa en del tjänster som tar bort mycket arbete. En frankeringsmaskin klarar av tre moment i ett. Portot, B-poststämpeln och uppgiften om avsändare. Färdighäftade tidningar i kuvert kan erhållas från tryckeriet om man kan betala för det (och man kan nog även få etiketten utskriven och påsatt). Sen gäller det bara att få någon som skriver tidningen också! Och det är här du kommer in. Vi tror nämligen att du har massor av intressant material för oss. Skicka in det (och regelbundet)! Gärna som en ASCII-FIL på en PCdiskett . MAC-format går även bra - men då får vi be om hjälp med översättningen. En som verkligen svarat på många av de uppmaningar vi gett är Jan Bergqvist i Säffle. I förra GLIMTEN rapporterade han om ett lokalt släktforskarmöte i Säffle som han ordnat utan större kostnader eller medel. I detta nr redovisar han resultatet av ett intressant experiment han utfört med en handscanner. Lite vid sidan av har han dessutom hunnit skriva eller programmera, ett alldeles utmärkt sök-program som nu gratis ställs till medlemmarnas förfogande. SLFIND heter det och beskrivs närmre på annan plats i GLIMTEN . Trots dessa bragder tror jag att Jan Bergquist bara är en kapacitet av många inom SLÄKTDATA. Jag inte bara tror - jag vet att det är så. Många har berättat för mig om sina intressen och sin dagliga verksamhet. Kan vi bara kanalisera en liten del av deras förmåga och energi till att verka för vår förening kommer vi att bli mycket framgångsrika! Till det svenska kynnet (låter som rena 1800-talet) hör att man inte skall tala om sina egna förtjänster eller be att få komma ifråga för de uppdrag man innerst inne gärna vill ha. Min uppmaning nu är att du skall bete dig lite osvenskt. Gör som den man som ringde mig och bad att få ta han om "Östra sidan av Sverige" - han var visserligen över 70 årgammal, saknade dator och all kunskap om sådana - men han ville ändå göra en insats för vår förening! Eftersom vi lever i ett fritt land så kan jag inte hindra honom - och vill det inte heller. Jag ger honom gärna min välsignelse till att sträva efter ett gott resultat - om han lyckas ankommer på andra att bedöma. Mitt eget initiativ har lett till starten av SLÄKTDATA, där vi ju har högt till taket och även råd att vara generösa mot varandra. När ingen hindrade mig från den självpåtagna uppgiften - så varför skulle jag försöka hindra någon annan. I denna vår tid har Berlinmuren fallit ! Diktatorerna världen över faller! Nu är det också dags för de juntaliknande småpåvarna i vår egen "makro och mikrovärld" att ta lärdom av vad som sker ute i den stora världen. Måtte de lämna över till nya tjänstvilliga krafter som har en generösare människosyn. Kanske får du då din chans? Gör då den insats du tror dig mäktig och låt även andra gör sin! BM TACK ! Ett hjärtligt tack för alla Jul- och Nyårshälsningar samt
uppmuntrande ord på både kort och inbetalningstalonger. En del hälsningar var mycket
personligt utformade och innehöll foto mm. Sida 4 - levnadsbeskrivning på diskett ! Många har en stor lust att förmedla sitt forskningsresultat i tryckt form. Men på grund av höga tryckkostnader stannar det ofta vid en dröm och materialet hamnar i stället undabstoppat i en byrålåda. Med datorns kan det emellertid för en låg kostnad bli tillgängligt för många. Om du efter inmatning av texten i datorn omvandlar filen till en ren asciifil (dvs en fil som kan läsas på datorskärmen med kommandot TYPE) kan texten lätt distribueras på diskett. Portokostnaden blir dessutom, mycket låg (precis som för våra REGISTER.) Ett rabattfrimärke räcker oftast. Bertil Tuneryd, Varberg, har skrivit vårt första erbjudande. Han har intervjuat en gammal skräddare som vid över 90 års ålder (född 1897) berättar om sitt liv i trakterna kring Eslöv. Texten skulle utskriven bli nära 50 A4-sidor så det är omöjligt att ge den plats i GLIMTEN, där kan vi möjligen ge ett smakprov på Bertil Tuneryds förmåga att återge talspråket i skriven form. Ett utdrag skulle dock ge ett stympat intryck - hela texten bör läsas. Du som är intresserad av att få texten; skicka in en formaterad diskett samt ett adresserat kuvert med ditt eget namn och adress. Bifoga även lösa frimärken och några tior till SLÄKTDATAs fond för inköp av datorutrustning. Utan ekonomiskt bidrag har vi svårt att fortsätta vår verksamhet inom detta område. Skräddaren berättar En man som släktforskade klagade för sin fru: - Jag har lyckats spåra min släkt ett par hundra år
tillbaka i tiden, I verkligheten är det väl så att de flesta knappast vet något om vare sig det ena eller det andra. Egentligen är vi ju i släkt med varandra allesammans, så det är mera folklivet och levnadsförhållandena än släkten som är intressant. Men det kan vara bra att hänga upp forskningen på släkten som en stomme, för sammanhangets skull. När jag var yngre talade mina föräldrar mycket ofta om släkten och andra människor och om hur de levde eller hade levat. De hade en otrolig kännedom om folket i hemtrakterna omkring Eslöv. Det gick inte ens in i örat, jag var då totalt ointresserad och tänkte på annat. Som tur var blev mina föräldrar mycket gamla, nära 97 år, och de var gifta i 70 år. Pappa kunde under flera decennier teckna ner en del av sina minnen om släkten, och det rika materialet har jag haft förmånen att utnyttja, systematisera och komplettera när jag som pensionär fått både möjlighet och intresse. I första hand har jag intervjuat äldre människor för att få veta så mycket som möjligt om de senaste generationerna. Dessa människor kan snart vara borta, och med dem deras minnen. Jag ska här återge lite av en gammal mans minnen från seklets början, företrädesvis tiotalet. Han heter Uno Holmström och bor i Klippan i Skåne. Berättelsen ger en antydan om hur otroligt mycket det hänt under detta sekel, hur andan från tjänstehjonsstadgans och husagans tid länge levde kvar. Det är viktigt att bevara kunskapen om hur våra närmaste förfäder levde. Vad som vi idag tycker är självklart och alldagligt blir mycket snart högintressant historia. Det är viktigt att känna till hur vanliga enkla människor levat, det måste vi känna till när vi möter framtiden. Utan rötter inget träd. Till slut vill jag berätta en episod om min granne i Ulricehamn, prosten. En gång skulle jag hjälpa honom att beskära fruktträd och gick dit på morgonen och ringde på ytterdörren. Det dröjde innan han kom ut i morgonrocken, och då var jag redan ute bland buskarna. Han såg inte mej men jag såg honom. Han verkade väldigt förvånad när det inte var någon utanför dörren, han såg till höger, han såg till vänster, men såg ingen. Så till slut tittade han upp! Har du text eller släktutredning som vi får lov att publicera? Kanske har du redan framställt ditt eget forskningsresultat i form av asciifiler eller kan göra detta? Du behöver inte begränsa dig till resultat med hjälp av ordbehandlaren. Även rena släktutredningar kan vi förmedla. Med en del släktforskningsprogram, som t ex DISGEN, kan man i stället för utskrift på skrivare eller skärm få resultatet i form av en asciifil. Med rätt ordbehandlare kan denna sedan redigeras med "klipp & klistra-teknik" så att man får ett fint underlag för utskrift eller för distribution på diskett. Sänd gärna in det material du vill delge andra medlemmar genom att låta oss distribuera det. Tänk dock på att redigera bort uppgifter som kan verka alltför stötande för nu levande människor. Du måste även bifoga en kort sammanfattning som beskriver innehållet. T ex vilka trakter, släkter eller personer son skildras i texterna. Dessa korta beskrivningar kan vi sedan sammanställa i en katalog så att medlemmarna lätt kan beställa "rätt" material. Ansvaret för innehållet i ditt material vilar helt på dig själv. Sida 6
I samband med vårstämman anordnar SLÄKTDATA sönd. d. 25
mars en kurs i Vandrarhemmet tillhör STF och ligger i en lantlig miljö gränsande till natursköna fritidsområden ca tre kilometer från Partille Centrum. Till busshållsplatsen är det endast några hundra meter och med de täta turerna är man även inne vid Heden, i centrala Göteborg, på mindre än en halv timma. Till Partille Centrum och det nya biblioteket , tar det bara några minuter med bussen. ÅSTEBO har egentligen inga konferenslokaler, men föreståndaren har lovat lösa detta genom att förlägga kursdeltagarna till en flygel med sju rum och en hall med fönster. I hallen kan en allmän genomgång hållas och sedan är det tänkt att de sju rummen under dagen skall fungera som arbetsrum för grupper på två till tre personer. Skulle intresset för kursen bli stort finns möjlighet att i stället förlägga kursen till andra lokaler inom Partille. Har du möjlighet att ta med din egen dator så meddela detta vid din anmälan. Det underlättar vårt arbete. Genom en gemensam förläggning hoppas vi kunna sammanföra medlemmarna så att de under fredags och lördagskvällen under mera informella former kan utbyta tankar och erfarenheter. Kanske även att "göra Göteborg" tillsammans. Det låga priset för såväl logi som kursavgift hoppas vi skall locka även de närboende att deltaga. Därmed får de, förhoppningsvis, tillfälle att träffa medlemmar från andra delar av landet. DATAKURSEN har som mål att informera om olika släktforskningprogram samt program och teknik för skapande av olika REGISTER. Vi vill även få medlemmarna att ta ställning till olika förslag för Normer och Regler. Dessa kan gälla förkortningar av Titlar eller sättet att ange Orter eller Normeringar av Namn. Vi räknar inte med att omedelbart finna lösningar på dessa ibland svåra problem, men vi vill så ett frö till en framtida lösning som vi sedan alla kan samlas kring som en gemensam STANDARD för våra REGISTER. ANMÄLAN sker genom insättande av kursavgiften 100 kr. Du får givetvis ringa om ev. frågor. KURSAVGIFTEN för medlemmar är endast 100 Kr (övriga 150 Kr). Avgiften insättes på SLÄKTDATAs posgironr 410 40 40 - 3 senast den 14 mars. BOKNING AV RUM gör du själv till Partille vandrarhem, ÅSTEBO. TELEFON: 031-44 61 63 eller 44 65 01 under tiden 08.00 - 10.00 samt 17.00-19.00. Glöm ej att ange att du är medlem i SLÄKTDATA . PRISER Den som vill kan lösa medlemskort i STF. Pris för vuxen är 175 kr/år, varvid även en fin årsbok senare erhålles liksom att andra STF-förmåner erbjuds dig ÖVRIGT enl Åstebos broschyr: Moderna familjerum, 2-5 bäddar, storlogi. Toaletter och duschar.Självhushåll (ej grupper). Matsal. Frukostservering. Solarium. Dagrum med TV. Gångavstånd till: Badsjö, Post, Livsmedsbutik, Kiosk, Pizzeria samt busshållplats. Detta skall vi försöka hinna med under lörd. och sönd. Lörd. 10-12 Demonstrera vårt första egna program SLFIND med vars hjälp vi söker i våra register och lite annat om tiden medger Sönd. 10-? (bestäm själv) Fördjupa våra kunskaper om FHS, TFE och Disgen. DISKUTERA:
I ÖVRIGT Försöka komma fram till svar på de frågor du och dina kamrater kan aktualisera. Har du egna förslag till ämne? Lämna dem igod tid så vi får tid att ta ställning till dem. Sida 7 Nu kan du beställa ett litet men mycket användbart datorprogram från oss. Programmet skulle egentligen ha fått namnet SLÄKTDATA-FIND men får nöja sig med det förkortade namnet SLFIND.Det är avsett som hjälpmedel för att läsa textfiler eller sk ASCII-filer. Programmet är skrivet av Jan Bergquist i Säffle och får fritt spridas mellan medlemmar i SLÄKTDATA. Disketten innehåller minst följande filer:
Beroende av utrymme på disketten levereras om möjligt även SCBs koder för län, kommun och kyrkobokföringsdistrikt (koden består av 6 siffror) som med våra tillägg skall bilda Filnamn för SLÄKTDATAs register. Vidare en förkortningslista för Titlar och ett underlag för det Namnnormeringsförslag som vi hoppas Olof Brattö skall bearbeta så att vi får en användbar Standard för normering av namn. Dessutom en textfil med vars hjälp man kan översätta svenska "släktforskarord" till engelska. Den senare är sammanställd av Allan Palmgren i Lerum. Och medlemslistan för vår förening distribueras på detta sätt. Alla ovan nämnda listor kan läsas och avsökas med hjälp av SLFIND. SÅ ANVÄNDER DU SLFIND! Kopiera in SLFIND på den diskett eller det bibliotek på hårddisken som innehåller textfiler i form av listor eller våra register (dvs sådana filer som går att läsa med kommandot TYPE). Du startar genom att skriva SLFIND och trycka <ENTER>. Du får då en liten informationstext som försvinner när du trycker <ENTER> (eller så går den bort automatiskt efter en stund). Därefter får du en ruta som visar filinnehållet (för det bibl. som du flyttat till). Du skall också se en markör som du kan flytta upp eller ner med dina piltangenter. Ställ markören över en textfil och tryck <ENTER>, SLFIND frågar då efter sök-ord. Du kan ange 0-5 sökord men måste trycka <ENTER> efter varje sökord som du anger. (OBS! Om du inte anger något sökord visar SLFIND hela filen) När inget sökord anges fortsätter SLFIND först att fråga efter filnamn.
Vid flera sökord arbetar SLFIND på följande sätt: Om du söker en textsträng, t ex Andersson, så läggs alla textrader som innehåller den sökta strängen i datorns internminne. Andra sökningen sker endast bland de rader som på sådant sätt lagrats i intern-minnet. Tredje sökningen sker endast i resultatet av andra sökningen etc. etc. EXEMPEL: I ett register över DÖDA vill du söka på textsträngen HOSTA och du vill även spara resultatet i en fil med namnet HOSTA.
Filen HOSTA.TXT kan du sedan skriva ut med din skrivare eller
studera närmre med hjälp av SLFIND. Ställ då markören på filen HOSTA.TXT och tryck
på <ENTER> ett flertal gånger, dvs tills filen är slut. (Du kan även avbryta
visningen med en tryckning på Esc). OBS! Om du ställer markören på de två punkterna som ibland visas överst på filförteckningen, och trycker på <ENTER> motsvarar detta kommandot CD.. , du kan därmed förflytta dig till alla bibliotek på den hårddisk du eventuellt har. INSTALLATIONSPROGRAMMET SLFINST.EXE Om du misslyckas med att starta SLFIND kan detta bero på att programmet först måste anpassas till den datorutrustning du har. Möjlighet finns även att ändrafärgerna (om du har färgskärm). Start av SLFINST.EXE
PARAMETERTFILEN SLFIND.PAR (levereras som SLFIND.PA ) När denna fil finns med på samma bibliotek som SLFIND arbetar programmet efter de regler som anges där. För närvarande är parameteruppgifterna anpassade till den standard PLF i Kalmar län har, för sina filnamn. Vill du pröva dessa döp om filen från SLFIND.PA till SLFIND.PAR. (Tyvärr lämnar inte PLF ut sina textfiler så något praktiskt prov kan du inte göra) Du kan även läsa parameterfilen (som är en asciifil) med SLFIND enligt ovan ellet med dos-kommandot TYPE. Sida 8 Av Lennart Kjellsson, Leg. läkare, Herrljunga (2 bilder kommer vi att införa senare) Släktforskningen var från början en rent praktisk verksamhet. På grund av olika lagbestämmelser gällde det att hålla reda på sin släkt. Man fick inte gifta sig ens med sysslingar. Fastighetsförsäljning var inte tillåten till personer utanför släkten förrän samtliga släktingar tillfrågats och tackat nej osv. Urspungligen förekom släktforskning bara inom adeln, där den agnatiska släktledningen var allenarådande. I vår tid har släktforskningen blivit ett nyttigt redskap för den mediciniska ärftlighetsforskningen. Det har då framkommit hur viktigt arvet från modern är. Från det mediciniska forskningsfältet kommer nya rön som visar dels hur osäker den agnatiska forskningen är, dels hur mycket mer arvsmassa som förmedlas från modern. Transplantationskirurgien har krävt att donatorn har en blodgrupp och vävnadstyp som så nära som möjligt ansluter till mottagarens. Därför har donatorer sökts inom den närmaste släkten. Det har därvid framkommit att 10 % av de fäder, som spontant erbjudit sig donera organ till sitt barn har måst avböjas då de haft en helt avvikande blodgrupp, så avvikande att man måst konstatera att fadern icke kunnat vara den biologiska fadern. Dessa fäder, som varit helt övertygade om sitt faderskap har naturligtvis inte informerats om detta, utan avböjandet har presenterats grundade på andra skäl. Nog av, den agnatiska forskningen har allvarliga felkällor. Den enda säkra biologiska släktledningen kan föras enbart på kvinnosidan. Från våra mödrar ärver vi dessutom mer arvsmassa än från våra fäder. För att förstå detta måste jag ge en kort resumé av cellens utveckling och organisation. Levande organismer delas in i två grupper, procaryocyter - som saknar membram omkring en eventuell cellkärna - och eucaryocyter - som har en sådan. Till procaryocyterna hör bakterier och blågröna alger.
En häst utvecklar med sina fyra bens muskler ett arbete som per tidsenhet ungefär motsvarar en hästkraft. Torrvikten av det totala antalet mitochondrier i dessa muskler uppgår till ungefär 1 kilo. 1 kilo mitochondrier levererar alltså en hästkraft. En motor som levererar en hästkraft per kilo har vi egentligen bara i flygplanens jetmotorer, men mitochondriernas verkningsgrad är 80 % mot reamotorns 40 %. Mitochondrierna är oöverträffade motorer. Man har lyckats visa att alla högre cellers kärna har en DNA-äggvita som helt skiljer sig från mitochondriens. Cellens DNA uppvisar den välkända spiralstrukturen, medan mitochondriens DNA har en cirkelformad struktur.
1989 års Nobelpris gick till forskare som visat på nya mekanismer vid uppbyggandet av DNA-spiralen. Det visar sig att DNA inte, som man tidigare trott, var ursprunglig utan den primära informationen har kommit från RNA som har en särskild förmåga att "klippa och klistra" aminosyremolekyler och sedan bilda DNA, en verksamhet som alltfort fortsätter. RNA kan alltså utföra nybildningar i arvsmassan utgående från aminosyror och äggviteämnen i kvinnans ägg. I spermien finns knappast något material av det slaget att arbeta med. Vi vet numera att befruktningen inte är en ögonblicklig process utan en ganska långdragen. Den börjar med att spermien tränger igenom äggkapseln varvid spermiens svans knips av och lämnas utanför. Spermiehuvudet har mycket lite RNA och äggvita och inga mitochondrier. Sedan huvudet trängt in sker diverse manövrer som efter ca 24 timmar slutar i att det bildas två sk pronuclei, en manlig och en kvinnlig, förstadierna till den blivande cellkärnan. Nu sker de sk reduktionsdelningen varvid de 46 manliga och 46 kvinnliga kromosomerna delas till 23 av vardera slaget, så att även den nya individen får celler med 46 kromosomer. Sedan en definitiv cellkärna bildats börjar det befruktade ägget att dela sig. Först i och med den andra delningen, när det bildats fyra celler har den nya individens genetiska identitet etablerats och det har då gått 2 1/2 dygn sedan befruktningens början. Fram till detta stadium har all information om vad som skall ske kommit från äggets RNA, alltså genetisk information från modern. Först på 3:e dygnet börjar faderns genetiska information delta i skapandet av den nya individen. Även efter detta stadium fortsätter RNA och äggviteämnen ärvda från modern att påverka utvecklingen under flera dagar. Dessa hittils beskrivna processer kallas numera för epigenetiska, dvs de stå utanför kromosomernas verksamhet. De här processerna fortgår ytterligare ca 14 dagar. Först därefter börjar det egentliga fostret utvecklas. Ovanstående visar klart att det biologiska arvet från modern är större än arvet från fadern. Tillsammans med den stora osäkerheten om vem som är far gör det att den agnatiska anforskningen egentligen endast är intressant för riddarhuset och andra som vill studera släktnamn.
FÖR INTE SÅ LÄNGE SEDAN ... Uppgifterna kommer från forskning i
FOLKRÖRELSERNAS ARKIV. Del 3 FINGERADE STADSFULLMÄKTIGEMÖTEN För att förbereda sig för kommande uppdrag lekte man spel i form av fingerade stadsfullmäktigemöten. Vid dessa gavs klubbens medlemmar olika roller. Redan den 20 dec. 1918 hålls ett fingerat stadsfullmäktigemöte. Vi skall dock ur protokollet för den 1 dec 1922 hämta följande:
Med tanke på Svantes rödlätta framtoning och politiska färg förstår man hans stöd för avslagsyrkandet. Han var inte heller särskilt flitig att ställa sig framför kameran varför det finns få bilder på honom. (Läsarna får om möjligt bidra med sådana!) Gösta Johansson, känd oldboys bland tidningsfolk och journalister under signaturen "Benjamin" var en av de agerande i den ovan nämnda Drätselkammaren. Han var 1988, då detta skrevs, fortfarande mycket aktiv och han skulle nog ha mer roligt att berätta från denna tid. Den byråkratiska framtoningen var väl närmast att se som en drift med verklighetens byråkrater - då som nu. NYKTERHETSFRÅGAN 2 Dec. 1920 FACKLIGT STÖD 23 sept. 1921 STÖD TILL SJUKA KAMRATER 2 sept. 1921 18 nov. 1921 Vi skall fortsätta att berätta om SSU-klubbens verksamhet - men vi lämnar nu klubbens första ordförande. Han liksom de flesta av pionjärerna är i dag borta. Svante Magnusson kom senare att ägna sig åt facklig verksamhet inom. Kommunal-arb.förb. genom sin mer än 30-åriga anställning vid Halmstads Elverk. I samband med pensioneringen flyttade han till Göteborg där han avled den 16 febr. 1970. Askan av hans stoft vilar i en urnlund på Kvibergs kyrkogård under en enkel sten. Lika enkel som hans livsstil i övrigt var. Vi skall nu ge ytterligare exempel på protokollsutdrag som visar vad som avhandlades på dåtida möten; RÖKFÖRBUD 5 maj 1922 Detta beslut kan ju tyckas vittna om en stor insikt beträffande tobakens skadliga inverkan och att man var nära 70 år före sin tid. Förklaringen finns i det faktum att Valborg var med barn och inte tålde röken. Några månader senare födde hon sitt första barn. KAFFETS ROLL I FÖRENINGSLIVET Att kaffet har en viktig social funktion framgår av följande två utdrag. I det första klagas på skatten. I det andra upphäver Gustaf Bengts-son lovprisandet av detsamma och ger samtidigt en recension av sina kusiner, Östen och Valborg Magnusson. 4 aug. 1922 7 mars 1924 Valborg Magnusson besteg talarstolen och lämnade några förklarande ord och uppdrog linjerna efter vilka mötet skulle avlöpa. Signe Jacobsson skulle hålla ett föredrag men hon syntes inte till förrän efter 11 då mötet led mot slutet. Gusti Johansson läste en berättelse som livligt senterades. Valborg Magnusson läste en halv berättelse, den andra halvan fick vi tänka oss. Östen spelade och Valborg sjöng och så var det kaffedrickning. Kaffet var otvivelaktigt det mest givande. Men så var också mycket arbete nedlagt på anordningen för detsamma. Sedan sång nr 41 sjungits ordnades en sittlek som varade en stund inemot midnatt. Mötet avslöts därefter." Anm. Enl. senare protokoll avhölls det planerade mötet med Logen "Karl Ivarsson" men gav en förlust med 0.95 kr. KÄRLEK 12 jan. 1923 NYÅRSÖNSKNINGAR 29 dec. 1923 Gå till INNEHÅLL |
Nu är det så att våra arvsanlag - generna - är bundna till
DNA:t i cellkärnan - i kromosomerna - och vi ärver ungefär lika mycket från ägget som
från spermien - med någon övervikt för ägget, som har två X-kromosomer medan
spermien har en X- och en Y-kromosom och Y-kromosomen är mindre än X-kromosomen. Det
intressanta är nu mitchondrierna. De finns i cellplasma, som finns i riklig mängd i
ägget, men inte alls i spermiehuvudet. Vid befruktningen är det bara spermiens huvud som
tränger in i ägget, den mitochondriehaltiga, energirika svansen knips av och lämnas
utanför. Vi ärver alltså våra mitochondrier och deras arvsmassa från våra mödrar.
Vi talar numera om mitochondriesjukdomar, sjukdomar som helt ärvs på kvinnosidan och som
har sitt upphov i genetiska skador i mitochndriens arvsmassa. Livsenergin ärvs på
kvinnolinjen. Detta är mycket intressant. Alla vet att kvinnor lever längre än män. I
min och min hustrus släkter har jag sedan länge observerat tendensen att livslängden
domineras av moderns livslängd. Är fadern långlivad men modern kortlivad får avkomman
statistiskt sett kort livslängd och vice versa.