NY LEDARE
2000-12-17

BÖRJA LÄSA VID


ELLER GÅ TILL










PARTILLES
DIGITALA
BIBLIOTEK PDB (PDF )

Våra digitala böcker och större texter publiceras som PDF-filer
De kan läsas med Acrobat Reader

TIPS !
Dubbelklicka på önskad fil.
När du ser texten välj "spara som" under "Arkiv" och lägg filen i önskad katalog för senare läsning eller utskrift.

Lindebarnets plåga blev lång Bildens vackra linda är vävd 1891 i en liten torpstuga i Västra Eneby inför det då väntade barnet, Axel, som föddes 14 februari 1891.

© Foto Anna Jingrot

Lindan brukades även till Axels syskon och bland annat till systern Elsa som senare tog den i sitt förvar. Hennes dotter och barnbarn har sedan lindats rent symboliskt, vid deras barndop, med det fina textilarbetet som snart är 110 år gammalt.

Väverskans dotterdotter, som är minst fjärde generationen av väverskor, har förgäves försökt få reda på den teknik med vilken lindan vävdes. Att den är gjord i en bandväv står klart men ingen av tillfrågade experter har sett ett liknande arbete. Den är nu ett textilt släktdokument som vårdas av Reds hustru, Elsvig, tillsammans med några ytterst fina huvuddukar gjorda av samma väverska, hennes mormor, Anna Månsdotter 1861-1950.

Lindan kan dock vara orsaken till Elsvigs mammas svåra höftproblem. Det var ett långt lidande hon hade, Det varade i ca 40 år. Elsvig fick den tanken när ett barn föddes i släkten och en läkare ordinerade att babyn skulle ha en skena mellan benen för att höften skulle bli stark och fin. Höften utvecklas nämligen bättre när benen hålls isär. Då får höftkammen en chans at växa till sig.

I dag gör man alltså tvärt emot som man gjorde förr. Elsvigs mamma hade kanske sluppit sina höftproblem om man inte snurrat den vackra lindan runt hennes ben. Hade hon fritt fått sparka och röra sig som baby hade hon troligen blivit bättre. 
Ja så trodde Elsvig. 

Varför lindade man då barnen. Jo man trodde att de därmed undgick "engelska sjukan" och dess krumma ben. Nu vet vi att engelska sjukan orsakades av vitaminbrist och därför ges idag alla barn AD-droppar under babyåldern.

Även väverskan, Anna Månsdotter, hade svåra höftproblem som gjorde att hon fick tillbringa flera av sina sista år i sängen. Det skulle därför vara intressant att veta om någon mer i Kindatrakten gjort iakttagelser om denna svåra sjukdom. Vi skall senare återkomma med en uppföljande artikel - till den hoppas vi få veta. Kanske Bo Lindwall och andra som forskar bland släkterna i södra Östergötland kan bidra med liknade fall?

* * *

Seden att linda barnen tycks dock ej emanera från England, vilket följande lilla historia visar. Den bygger på en artikel från GÖTEBORG - FÖRR OCH NU (IV/1966 sid. 42):

Gustav III begav sig i slutet av 1772 till Göteborg . Han anlände 8 december. Den 12 december behagade majestätet till det heliga dopet frambära ett nyfött gossebarn. Därom berättar lektorn Johan Gothenius i ett brev den 12 decenber till sin vän Gjörwell sålunda:

" I går förrättades en döpelseakt på Kongl. Hofvet. Handelsmannen Rickard Söderströms fru hade födt en pilt, och hennes svägerska kaptenskan Bethun bar upp barnet. Vid dörren mottogs det af generalskan Dureitz som bar det fram till Hans Maj:t. Han bar det på sina händer till dopet, och Riksråder och generalspersoner samt vår generalska Durietz stodo faddrar. När barnet grät så hyssade konungen det, och under detsamma småmyste åt de kringstående. Kungen frågade efter barnets namn, generalskan sade: "som Eders Kongl. Maj:t befaller": - Han skall då heta Gustaf: När han allra först tog barnet af generalskan: "Jag tror det icke är lindadt, det går aldrig väl är jag rädd".
(N.B. Här i Göteborg är den engelska seden nästan allmän att ej linda barnen)."

Längre fram i artikeln, som är fylld med intressanta släktuppgifter, ges en annan förklaring. Barnets mor var Susanna Christina Chapman som dog redan 1778-09-28 endast 23 år gammal. Hon hade engelsk påbrå. Artikelförfattaren skriver: "Skälet till att pilten inte var lindad får väl därför snarare sökas i hans engelska härstamning  än i den i Göteborg 'nästan allmänna' seden" (sid. 44).

Vidare framgår att Gustaf tillsammans med fadern Rickard Söderström utvandrade till Amerika omkring 1780 där han fem år senare är svensk konsul i New York.

TIPS !  Så läser du GLIMTEN bäst

Vid ett studium av statistiken ser Red att många missat den bästa möjligheterna att manövrera i GLIMTENs material. Lättast är nämligen att klicka på knappen "Uppdaterat" och välja det som lockar. Genom att sedan använda webläsarens "Bakåt" kan man göra nya språng till andra sidor.

Tidigare förstasidor (index)
Ett annat sätt kan vara att välja tidigare förstasidor (index) och från dem se vad som kändes aktuellt då de gavs ut. För att underlätta kommer snart en ny knapp att införas som leder till denna möjlighet. Tills vidare kan du klicka på "Tidigare Index-sida" som är länkade i "Uppdaterat".

Statistiken
Det sägs att det finns tre sorters lögner: Vanlig lögn, förbannad lögn och statistik.
Jag mindes denna ramsa när jag såg USA:s stora intresse för GLIMTEN under den nya knappen "Statistik". Särskilt i Virginia var intresset enormt. Jag vet inte riktigt hur man skall tolka all information man får via den nya knappen. Möjligen är det flera sökmotorer som är placerade i Virginia som orsakar resultatet.

I övrigt tycker jag det är fantastiskt vad man kan få fram via statistiken. Spåren avslöjar bland annat vilken operatör eller webbläsare som besökaren använder, vilka filer och bilder som hämtats hem m.m. Tydligen hämtar många hem QADEMO-programmet utan att fortsätta med hämtning av födde-/vigde-/döde-register. Om detta beror på problem uppmarar jag:

RING MIG GÄRNA PÅ TEL. 031-443070
NÄR DU SITTER VID DATORN SÅ LÖSER VI PROBLEMET TILLSAMMANS

Jag har ibland fått skriftliga, knapphändigt framställda frågor, som varit omöjliga att besvara. I en levande dialog per telefon försvinner många frågetecken.

Välkommen med ditt material.
Sänd gärna synpunkter om vår nya idé via

E-POST till GLIMTEN

"Snigelpost" går också bra
Redaktör Bertil Magnusson
Storskiftesvägen 3, 433 41 PARTILLE
Tel. (+046) 031 - 44 30 70

Klicka på bilden för att ladda ner Adobe Acrobat Reader

Med hjälp av programmet Adobe® Acrobat® Reader kan man läsa och skriva ut PDF-filer.
Man kan också fylla i och skicka PDF-formulär online med hjälp av Adobe Acrobat Reader.

Du får Adobe Acrobat Reader version 3.0 om version 4.0 inte är
tillgänglig för din plattform eller ditt språk

Hjälp GLIMTEN med mer material

Sänd in bidrag i form av:
Läsvärda artiklar, gjorda register, gamla bilder, tips,
synpunkter, länkar till din hemsida mm

JULBLOMMA ?

Några dagar före jul blommar växterna i trädgården för fullt.
Den vita tobaken vid entrén står ännu stolt på parad. Ringblommor, krasse, mahonia o månadssmultron lyser i det bleka ljuset. Smultronen har dessutom helt vita och smaklösa frukter. Och allt detta händer medan regnet vräker ner.

Våra förfäder hade  på 1800-talet svåra nödår att kämpa sig igenom. Än idag ger dessa eko. Man undrar. Skall det nya årtusendets första år med sina katastrofala regn o översvämningar bli ihågkommet på samma sätt ?

Släktforskare och hembygdsforskare har anledning att dokumentera dessa unika (?) händelser.

Sjukdom   försenar
böcker ?

De tre utlovade böckerna (före jul) kan eventuellt bli försenade då författaren ligger på sjukhus och just nu ej kan sända skriftligt tillstånd till utgivningen.

***

Ännu en bok
kommer ?

En annan författare och utgivare av en för släktforskarna populär bok kan tänka sig ge GLIMTEN
sitt skriftliga  tillstånd till en digital utgivning.
Förberedelser har redan gjorts och vi hoppas nu att allt skall gå i lås.

OBS !
ALLT MATERIAL I GLIMTEN
FÅR ANVÄNDAS AV IDEÈLLA FÖRENINGAR OCH PERSONER
OM KÄLLAN  ANGES

God Advent

önskar

GLIMTEN

sina

läsare