Region (t ex Ugglum) där gatunamnet eller platsen återfinns har införts av mig.

Om ortnamnet "PARTILLE"

Citat 1.
"En av dessa tolkningar vill berätta, att Partille sockens första innevånare skulle ha varit en piga och en dräng, som funno trakten så vacker som ett Eden och därför bosatte sig här.
Det kom ett par-till-ed(en), och så var namnet färdigt ! Enkelt och lättfattligt !"

Citat 2.
"En annan tolkning finnes berättad i ett handskrivet dokument från 1850-talet, gjort av en ägare till Partille Stom (Partille Herrgård), vari det säges:

’En sägen går att egendomens namn Patilled härrörde af en träffning i äldre tid, då en gammal Kung med namnet Artle stupade och där äfven finns ett märke uprest i egendomens park af en stor Bautasten på det ställe han skulle stupat, ehuru ingen inskription därpå är inristadt’. En dylik bautasten finnes verkligen kullfallen i nämnda park, men om densamma har en 85-års man berättat att den på 1860-talet skulle hava ditkörts från en "forngrav" i Mellby. Månne detta skedde för att göra sägnen trovärdigare ?" Slut citat.

Orden "Kung Artle" inspirerar min fantasi. Redan 1948, när jag som 15-åring flyttade till Göteborg hörde jag historien om den värnpliktige ynglingen som blivit befriad från tjänst pga sin dåliga syn. På kvällen skulle han fira detta med ett besök på Palladiumbiografen. Just när han tränger sig in i bänkraden får han till sin fasa syn på läkaren som mönstrade honom. Han finner sig dock snabbt och säger på typisk "götebosska":

- Förlåt, är detta bussen till Part´le ?

- Hajade ni ?

Ett "P" före den mytiske kungens namn bildar det västsvenska uttal som än i dag är så typiskt för ortnamnet Partille. Nog vore det roligt om Kung Artle verkligen var orsaken till namnet Partille. Tyvärr har jag inte funnit något belägg för hans existens vare sig i Nationalencyklopedin eller via internet.

* Efter Albin Örn, den siste indelte soldaten på soldattorpet Råbacka, Öjersjö.

ARTLES TORG Mellby E3

Har liksom många gator i Partille fått sitt namn efter uppgifter som anges i "Partille Krönika" (tryckt 1920 och utgiven av Erik Bergendahl). Vad som där nämns på s. 309 angående namnet ’Artle" kan du läsa om på föregående sida, i samband med att ortnamnet "Partille" förklaras.

ARTLES Väg Se "Artles Torg" ovan.

BACKMANS VÄG Öjersjö H15

* Efter Pehr Backman. 1812 lät den kände Göteborgsköpmannen Pehr Backman uppföra en sommarvilla i Öjersjö. Villan fick namnet Karlslund. I villan vistades ofta skalden J A Wadman och där kom också dikten ’Min lilla vrå bland bergen’ till. Pehr Backman var kompanjon till John Hall och förde för hans räkning de då riksbekanta processerna. Pehr Backman vistades mycket på Karlslund och lät bl a viga en begravningsplats åt sig och sin familj på tomten. Som mest fanns här elva gravkullar.
Fastställt 1989-90

BAGGELIDEN Ugglum D6

Ugglum Baggegård har troligen inspirerat till gatunamnet. Namnet Baggegården gavs ofta åt en gård där en norsk man (en s.k. norrbagge) bodde.

I Baggegården föddes mellan 7 dec 1746 och 10 jan 1827, 31 barn, 16 pojkar och 14 flickor samt ett barn av okänt kön. Fäderna till flera av barnen hette Olof Månsson och Måns Olofsson vilket ger anledning att jämföra ’Måns Olas Väg’ som dock anges ha ett senare ursprung. Inga s.k. släktnamn förekom bland föräldrarna under perioden 1687-1828.

BENJAMINS VÄG Skulltorp J4

* Benjamin Larsson har varit en av ägarna till Skulltorp Västergården. På gården fanns också gästgiveriet ’Slint in’. Krogen fanns kvar till 1800-talets mitt. Gården kallades av ortsbefolkningen för ’Benjamins’. Benjamin Larsson var son till Lars på Högen och farfar till de sista ägarna av Skulltorp Västergården, syskonen Kjeller.
Fastställt 1974

BERGENS VÄG Ugglum C10

* Ett av soldattorpen i Ugglums by kallades allmänt för ’Bergens’. Troligen uppkallat efter stadssoldat Lars Berg. Soldattorpet låg under Ugglum Storegård.
Fastställt 1970

BETHALAVÄGEN Ugglum A6

’Bethala’ var en senare benämning för Ugglum Bråtegården. Se detta namn. Se även artikel om gården i Partille Krönika sid 371.

BJÖRKDALS VÄG Öjersjö H15

* Fastigheten Öjersjö 3:15 köptes och bebyggdes 1930 av bröderna Eric och Fritz Nyman. Dessa var gifta med två systrar, vilka hade födelsenamn Björkdahl. När den lilla vägstumpen ut mot Öjersjövägen skulle ställas i ordning hjälpte systrarnas föräldrar till, gjorde kanske huvuddelen av arbetet, och fick därmed ge namn åt vägen.
Fastställt 1990-91

BJÖRNBERGS VÄG Partille Mg (Finngösa) E5

* Efter tidigare ägare till Partille Herrgård. Efter direktör af Sandebergs död såldes Partille Herrgård 1796 till kommerserådet Niklas Björnberg (1757-1829). Niklas Björnberg var en av Göteborgs rikaste män och väl beryktad genom de s k Hallska processerna och ’brännvinskriget’. Niklas Björnberg utvidgade egendomen och anlade ett större kronobränneri. Niklas Björnberg var en köpmansfurste. Han var förpaktare av den kungliga brännvinstillverkningen och var Sveriges störste järnexportör liksom Göteborgs förnämste spannmålshandlare, sockerbruksägare och bankir. Niklas Björnberg var också känd för sina lysande och överdådiga fester på Partille Herrgård.
Fastställt 1947

BJÖRNEKULLALIDEN Partille F5 G5

Namnet inspirerat av ’Björnekullarna’, de berg som tidigare spelat en viktig roll vid de gränsstrider som utkämpades i Partille. Gränsen mellan det forna Sverige och Danmark gick ju ganska nära. Den som behärskade passet mellan Kyrkås (Ö om nuv Paradiset) och Björnekullarna hade ett strategiskt övertag för att kontrollera Sveriges utfart mot västerhavet, därav de många och intensiva striderna i Partilletrakten. Bl a slog Harald Stake danskarna i Partille 1657.

BJÖRSEVÄGEN Ugglum B6

Har fått sitt namn efter Ugglum Björsegård. Där föddes mellan 16 mars 1747 och 8 jan 1828, 62 barn, 32 pojkar 30 flickor. Föräldrarna till dem hade endast son- och dotternamn, dvs de saknade sk släktnamn.

BLANKAVÄGEN Ugglum C6

Drottning Blanka av Namur var på 1300-talet gift med den kung Magnus Eriksson.
De ägde en gård i Ugglum som de testamenterade till Vadstena Kloster med förbehåll att avkastningen skulle användas till själamässor och för att hålla ständigt brinnande ljus i deras gravkor i Vadstena Kloster.
Se Partille Krönika sid 367-68, 370 (bild), angående deras testamente från 1346.

BOKEDALEN Jonsered Jons. C4

Norr om järnvägen i Jonsered ligger ett mycket vackert skogsområde som vi i dag kallar Bokedalen. I äldre tid var där ett gammalt fisketorp som kallades ’’Pusketorpet’’ (lätt att förväxla i Partille kyrkbok med ’Puketorp’ i Ugglumtrakten, vilket kan vålla släktforskare huvudbry).
Se även ’Pusketorpet’.

BORGEN Partille F3

’BORGEN’ är den folkliga benämningen av ’Villa Porthälla’ uppförd av Dr Ernst Harbeck i början av seklet. Hans intentioner var att huset skulle likna en ’Rehnborg’ med sin placering i det vackra landskapet, som han också tyckte liknade Rehndalen.
Se även ’Villa Porthälla’.

BRASEBACKEN Öjersjö L11

Har fått sitt namn efter Öjersjö Brasegård (se detta ord).

BRASEGÅRDEN Öjersjö (I14?)

I Öjersö Brasegård föddes mellan 25 juni 1699 och 27 maj 1827, 30 st. barn, 12 pojkar och 17 flickor samt ett barn av okänt kön. Föräldrarna till dem bar inga s.k. släktnamn.
Se även Partille Krönika sid 394.

BRATTÅSKÄRRSVÄGEN Ugglum B8 C8 D6

Brattåskärr nämns i Partille kyrkbok som födelseort första gången den 14 apr 1809 då Andreas föddes. Han var son till Olof Arvidsson och Brita Nilsdotter. Med s.k. släktnamn föddes under samma adress 5 barn till Stads Soldaten Kristian (Nilsson) Svedberg och hans hustru Ingrid Larsdotter mellan 1818-1827. Totalt föddes 15 barn mellan 14 apr 1809 och 25 maj 1825, 10 pojkar och 5 flickor.

BRAUN JOHANS VÄG Mellby E4

* Conrad von Braun-Johan (1636-1691) köpte 1676 Partille egendom (Partille Herrgård). Conrad von Braun-Johan tillhörde ursprungligen en spansk släkt, som hette Yan. En av förfäderna hade mycket mörk hy, varför det blev Brun Yan. Släkten spreds till olika länder och i Tyskland blev namnet till Braun-Johan. Conrad von Braun-Johan var packhusinspektor i Göteborg 1671, där han också ägde flera hus. Han blev adlad 1690. Altartavlan i Partille kyrka är en gåva från Conrad Braun-Johan. Fastställt 1946-47
(BM: Uppgifterna om släktens historia har reviderats av nutida genealoger; Se ShF 1996)

BRINKETORPSVÄGEN Kåbäcken J4

Brinketorpet som inspirerat till namnet, tillkom troligen efter 1828. Inga barn hittas födda i Brinketorpet perioden 1687-1828. I slutet av 1800-talet bor en soldat Brink på torpet som då kallas ’Dyret’. Torpet låg vid en mosse med samma namn. Så småningom har namnet ’Dyret’ och ’Dyrekärret’ förbleknat och kvar lever soldat Brink i nuvarande gatunamn.

BRITTA-MAJAS VÄG Kåhög L2

* Efter Britta-Maja, en kvinna som bebodde ett nu rivet torpställe vid Byvägen i Kåhög. Fastställt 1958

BRUNNEGÅRDSVÄGEN Lexby G3 H3

Har fått namn efter Lexby Brunnegård. Redan den 7 apr 1721 föds Elin Andersdotter där. Fram till den 21 mar 1828, föddes 79 barn på gården, 43 pojkar och 36 flickor. Två föds på torpet Gullbringa under gården. Med släktnamn får Nils Björkgren dä 6 barn med Ellika Jonsd. 1771-1781. Senare får Nils Björkegren dy 3 st barn med Margareta Jonsd., 1795-1801. Han var dä:s son f. 25 mars 1775, ej fyllda 20 år då han blev far 18 feb 1795.

BRÅTEGÅRDSVÄGEN Ugglum A6 A7

Ugglum Bråtegård med gamla anor har inspirerat till detta namn. I Bråtegården föddes mellan 3 jun 1749 och 18 okt 1826, 23 barn, 12 pojkar och 11 flickor. Föräldrarna till dem bar inga s.k. släktnamn. Gården kallades senare även för Bethala.
Se artikel om gården i Partille Krönika sid. 371.

BRÄCKAN Ugglum D6

Torpet Bräckan låg på Ugglum Mellangårds ägor, troligen nära den plats där Sävedalens kyrka nu ligger. Här bodde Torparen Olaus Edvard Andersson som levde mellan 10 okt 1835 och 26 dec 1917. Han var kusin till Anna-Britta i det sk ’Täppet’ (se Kullebacken) och till Stads Soldat Nils Larsson Damgren (se Soldattorpet). Såväl Olaus Edvard som Anna-Britta har blivit anfäder till två stora släkter som skildras under rubrikerna ’Täppesläkten’ resp ’Bräckansläkten’i krönikan: ’Stads Soldat Bryngel Högmans ättlingar’ som finnas att låna på Partille Bibliotek.

BRÄCKELIDEN Ugglum (C6)

Ålderdomlig folklig beteckning på Skolvägen i Sävedalen. Namnet var knappast officiellt men var bildat efter den naturformation som fanns här, en sandås eller en s.k. ‘Bräcka’ (Jmfr Fjärås Bräcka). Uppe i backen, ungefär där Sävedalens kyrka nu ligger, låg ett sedan länge rivet torp som förmodligen var identiskt med kyrkböckernas ‘Bräckan’. Se detta ord.

BRÄNNET Kåbäcken K4 K5 Kvastekullaområdet, där kyrkogården ligger, kallades förr för Brännet. Kanske beroende av att en brand härjat området. Alternativt att det skyddade läget utsatt grödorna för solen ’brännande’ verkan. Möjligen också för att det varit ’svedjeland’ eller att man hämtat sin ved där (’bränne’).

BÅTSMANSVÄGEN Ugglum C8

Redan 12 jan 1758 fick Rotebåtsman Olof Jers och hans hustru Ingeborg Svensdotter en son som de gav namnet Olof. Kanske är det denna enda båtsman i Ugglum under perioden 1687-1828 som givit anledning till namnet. Alternativt, en senare kollega.

CARL WILHELM CARLBERGS ALLÈ Partille F4

* Tidigare Slottsallén, men byte p g a att det namnet fanns i Göteborg. Efter Carl Wilhelm Carlberg, arkitekt Partille Herrgård.
Fastställt 1947

CARLSTEINS VÄG Ugglum E6

** Från senare hälften av 1800-talet till andra världskriget ägdes Partille Mellangård av Carl Carlstein. Carlstein vistades i sin ungdom i Amerika och det sägs att han där var polis i Chicago. Partille Mellangård kallades också för Finngösa. Se även detta namn.

DAMMGRENS VÄG (Eg. Damgrens väg) Ugglum C10

Till minne av Stads Soldat Nils Larsson Damgren, 1818-1891, som var den sista knekten med detta namn (se äv u. Soldattorpet). Före Nils hade minst 5 soldater mellan 1687-1828 burit detta namn. Namnet stavades alltid med bara ett ’m’. Så finner man även namnet i telefonkatalogen. Trots detta ville gatunamnsberedningen inte godta fd krim.kommisarie Arne Ericssons namnförslag om han inte ändrade stavningen till två ’m’.
Motiveringen var: ’alla vet var damgrenen sitter’.
Ett avskräckande prov på historisk klåfingrighet som inte hedrar Partilles politiker!
Allmänt kan sägas att soldatnamnen ofta var bundna till det soldattorp knekten bebodde. När en knekt slutade fick hans ersättare samma namn. Så Olof, Anders, Bengt Olsson, Lars Hansson och Karl Hansson med knektnamnet Damgren behövde inte vara släkt med varandra - även om så ibland var fallet - då t ex en son ersatte sin far som knekt.

ECKENS VÄG Mellby E4 F4

* Efter direktör Carl August Eck. Efter att ha utbildat sig på elektroteknikens område i USA anlade C A Eck Elektriska AB Eck i Partille år 1900. Fabriken tillverkade elektromotorer och generatorer och hade 1920, 466 anställda. Delar av fabriksbyggnaden finns fortfarande kvar.
Fastställt 1946

EKEBLADS VÄG Öjersjö K12 L12

* Johan Ekeblad var ägare till Öjersjö Storegården i början av 1600-talet. Storegården var allmänt beteckningen på den gård i byn som hade den bästa jorden. Genom s k rusttjänst kunde ägaren frälsa sin jord från skatt, vilket också Johan Ekeblad gjorde. Johan Ekeblad stupade i Tyskland 1632.
Fastställt 1991

EKEDALSVÄGEN Ugglum D6

Andreas Ekedal och hans hustru Börta Andersdotter fick två söner i Manered (Jonsered). Johannes den 31 dec 1798 och Andreas den 7 dec 1800. Måhända är det någon av dessa eller deras ättlingar som givit upphov till namnet eller är det kanske bara den omgivande naturen?

ENSKIFTESVÄGEN Skulltorp H5

Se Storskiftesvägen.

FINNGÖSAVÄGEN Partille Mg (Finngösa) E5

Efter torpet Finngösa som i sin tur givit namn åt området kring detta. I officiella handlingar heter dock området Partille Mellangård. Namnet ’Finngösa’ tros ha uppkommit när en ’finne’ slog sig ner i ett torp vid den befintliga bäcken som kallades för ’Gösa’. Detta namn betyder ’den starkt strömmande el. forsande’ och motsvarar norska ’Gausa’. Torpet löd under Ugglum Bråtegården som då ägdes av major Johan von Köppen. 1730 övertog krögaren Christian Salomo torpet för 60 dr smt. Torpet Finngösa som 1767 taxerades för krögerinäring gav således ett alternativt namn åt Partille Mellangård.

FORNSTUGEVÄGEN Ugglum D6

Vägen leder fram till det s.k. ’Täppet’, en av Partilles äldsta byggnader. Här bodde Anna-Brita Andersdotter f. tvilling den 5 sep 1793, d. 11 jul 1867. Hon var gift med Jonas Österberg som dog i den stora koleraepedemin d. 19 aug 1834. Första barnet, Johannes dog späd 1821. Dottern Ellika dog i scharlakansfeber 10 år gam. 17 feb 1832. Andra dottern, Anna Chatarina f. 19 maj 1825 kan spåras till 1844 då hon är piga i Uddareds Östergård. Genom yngsta sonen, Anton Jonasson, f. 4 okt 1831 och d. 31 jan 1917 fortlever släkten. I dag finns i Partille med omnejd många ättlingar till Anna-Brita, som själv var dotter till Anders (Andreas) Nilsson och Ellika Bryngelsdotter i Ugglum Storegård. Hennes morfar var Stads Soldaten Bryngel Högman i Manereds lid, som drunknade i Säveån den 20 sep 1756. Mer om detta under Manereds Lid.

FURUSKOG Furuskog G5 H5 I5

Furuskog är en modern benämning på området söder om E20, mellan Landvettervägen och Anneberg. Området motsvarar i stort vad som förr löd under byn Partille och Skulltorps Västergård. Namnet är tydligen inspirerat av den tidigare rika mängden av furor. Villaägare utan pietetskänsla har tyvärr allt för lätt för att ta bort dem.

GALOPPVÄGEN Partille G4

Namnet minner om tävlingsbanan för hästsport som fanns för många år sedan i Partille.

GAMLA PRÄSTVÄGEN Partille G5

Tidigare löd Partille Församling under Landvetters Pastorat. När prästen på den tiden skulle hålla Husförhör i Partille, Utby och alla de andra byarna inom församlingen hade han troligen sin bestämda rutt. Allmogen döpte troligen denna till ’Prästvägen’ långt före kommunala beslutsfattare. Det är dock ett ’lurigt namn’ då rester av vägen även förekommer närmre Landvetter, strax efter Öjersjö, något att tänka på när man uppträder som vägvisare.

GAMLA STRANDLINJEN Skulltorp H4

* Väg inom Daroska bostadsområdet. Vägen sammanfaller med den postglaciala strandlinjen, därav namnet.

Fastställt 1947

GIBSONS VÄG Ugglum B6 B7

Familjen Gibson hade i ca 100 år ett stort inflytande på Partilles historia. Familjens huvudsakliga gärning var förlagd till Jonsered. Många tycks i dag tro, även kulturansvariga, att allt viktigt inom kommunen hänt i Jonsered. På något sätt är det underligt, men ändå rättvist, att ’Gibsons väg’ ligger i Ugglum, från vilket Gibson alltför mycket drog bort intresset. I ett längre perspektiv var Jonsered en liten avkrok jämfört med Ugglum. Mer om Gibson bl. a. i Partille Krönika sid. 235-244.

GOALOVSVÄGEN Kåbäcken K4 K5

* Syftar på det värdshus Goalovet (eg Godalovet Goda Löftet) som var en av 14 krogar på sträckan Göteborg - Jonsered. Utskänkningen upphörde ca 1866. Goalovet låg i anslutning till Skulltorp Västergård.
Fastställt 1961

GUDMARS VÄG Ugglum D5

* En av de första jordägarna i Ugglum var västötalagmannen Magnus Gudmarsson i början av 1300-talet. Även en son till denne, riddaren Magnus Gudmarsson var ägare till en gård i Ugglum. Gården var tydligen av betydande storlek eftersom den senare såldes till konung Magnus Eriksson och drottning Blanka.
Fastställt 1985

GULLRINGSVÄGEN Ugglum D6

Har fått sitt namn efter mycket gamla uppgifter om att man i närheten gjort fornfynd av guldringar. Detta skildras i Partille Krönika på sid. 59-60.

GUSTAVSVÄGEN Ugglum B6

* Efter patron Carl Gustavsson, ägare till Sotenäs gård 1880-1910 (undantag 1884-87). Patron Gustavsson utvidgade gårdens fruktträdgård till en av de största i länet.

GÖKSKULLAVÄGEN Öjersö K13

Har troligen fått sitt namn efter Gökskulla i Landvetter. Möjligen även inspirerat av Öjersjö Gökegård. Osäkert är dock om Gökegården fått namn efter Lars Gök (i jordebok 1680) eller om Lars tagit namn efter gården. Lars Gök levde före kyrkböckernas tid. Mellan 31 jan 1766 och 11 juli 1814, föddes 11 barn i Öjersjö Gökegård, 4 pojkar och 7 flickor. Åtta av dem var barn till Anders Ravelsson och Brita Jonsdotter och tre var döttrar till Andreas Nilsson och Ingeborg Andersdotter.

HALLEGÅRDSVÄGEN Ugglum C6

Har fått namn efter gamla Ugglum Hallen (Hallegården). Beteckningen ’Hallen’ gavs åt gårdar som var byggda direkt på en flat häll (berg i dagen). I Partille finns även Öjersjö Hallen och Högshall (Högens Hall). I Ugglum Hallen föddes mellan 14 okt 1724 och 10 dec 1828, 26 barn, 13 pojkar och 13 flickor. Föräldrar med släktnamn hette Olof Lindal samt Arvid Benedict med hustrun Anna Christina Valberg.

HELGE KÄLLAS VÄG Partille Paradiset F2 F3

* Tidigare del av Västergårdsvägen. Namnet efter en sägen om en prästgrav och en framsprungen källa Helge källa.
Fastställt 1947

HELJES VÄG Ugglum E9

* Efter ett torp i Sävedalen kallat ’Heljes’, troligen syftande på ägaren.
Fastställt 1973

HJORTENS VÄG Ugglum C10

Till minne av Stads Soldat Hjort i Ugglum. Redan den 23 feb 1768 fick Stads Soldat Anders Hjortberg dottern Johanna. Senare fick hans efterföljare (Hans, Bengt och Jonas) med samma efternamn 12 barn mellan 9 jul 1781 och 6 maj 1820. I Partille kyrkbok kallas samtliga nämda soldater ömsom Hjort (5 ggr) eller Hjortberg (7 ggr). Fler soldater bar troligen samma namn efter 1828. Se även Dammgrens väg.

HUBERTUSVÄGEN G4 H4

* Tidigare Hyrverksvägen. Namnet syftar på den ridsportanläggning som låg i närheten under 1800-talet.
Fastställt 1947

HÅLEGÅRDSVÄGEN Lexby H3

Har fått sitt namn efter ’Lexby Hålegård’. Gården själv har fått sitt namn av läget i en dalsänka (håla). I Hålegården föddes mellan 25 okt 1755 och 20 maj 1810, 24 barn, 14 pojkar och 10 flickor. Föräldrarna hade alla, utom Anna Christina Hansdotter Selle (äv. Zele) son- och dotternamn. A-C Selle tros vara född i Amiralitetsförsamlingen i Göteborg av modern Ellika Bengtsdotter som antas vara från Lexby (ej helt belagt).

HÖGENSVÄGEN Högen E6

Har fått namn efter ’Högens gård’ mellan Stärtered och Jonsered. Gården revs i samband med vägbygge. Namnet Högen har osäkert ursprung. Det finns ett stenröse (en hög) på berget ovan platsen där gården låg. Det fanns även en gammal ’gravhög’ nära gården. I Högen föddes 119 barn mellan 10 juli 1688 till 9 okt 1826, 55 pojkar och 62 flickor samt 2 av okänt kön. Den första var Jon Larsson, son till Lars Olofsson och Ingegerd Andersdotter, som fick ytterligare 4 barn. De har ännu i dag ättlingar i Partille. I Högen bodde med s.k. släktnamn Lars Andersson Utmark, Bengt Larsson Utmark, Andreas Utmark, Anders och Andreas Edberg i Torvbacken (Torrbacka) som löd under Högen, Jonas Leengblom, Anna Margareta Fallerstedt, Britta Maria Mellgren, Anders Bengtsson Ljunggren, Kristina Karlgren, Helena Christina Forsberg och Johanna Bäcklin.
Se mer i Partille Krönika sid. 360-362.

HÖJESTENSVÄGEN

* Enligt muntliga utsagor fanns förr så stora stenar i åkern att man inte orkat forsla bort dem. I stället grävdes djupa gropar på platsen där stenarna placerades och därmed kom under plogdjup. Stenarna kallades för ’höjestenarna’ (höjdstenarna).
Fastställt 1975

JEBSENS VÄG Paradiset F3

Är uppkallad efter Fabrikör Jörg Jebsen f. 1861 i Bergen, Norge, d. 1914 i Partille.
Han startade Partille Yllefabrik och ligger begravd i en praktfull gravvård vid Partille kyrka. Ättlingar till honom lever än i Göteborgstrakten.
Se även Yllegatan samt Partille Krönika sid. 250-51.

KARIS LYCKA Öjersjö I14

* Öjersjö Ramsegård ägdes i slutet av 1800-talet av en äldre kvinna som hette Kari. På ägorna fanns också en hage eller ’Iycka’ (eg inhägnad) därav namnet ’Karis lycka’.
Fastställt 1990

KLINTEGÅRDSVÄGEN Lexby H3

Har fått namn efter Lexby Klintegård. Gården har i sin tur fått sitt namn genom att ligga på en ’bergklint’. I Klintegården föddes mellan 27 nov 1752 och 7 maj 1828, 70 barn, 35 pojkar och 35 flickor. Föräldrar med släktnamn som bodde där hette Klingberg, Rotvall, Mellberg, Möller, Hallberg och Svedberg (det sistnämnda fanns även i Ugglum).

KLOCKAR JOHANS VÄG Lexby G3

* Efter en gård som tidigare låg i området och kallades för ’Klockarns’ beroende på att ägaren var klockare.
Fastställt 1960

KNIVETORPSVÄGEN Lexby G3 G4 Har fått sitt namn efter det för länge sedan rivna Knivetorpet vars äng hade formen av ett knivblad. Ängen kallades senare ’Hospitalsängen’då den enl Jordeboken 1881 tillhört Göteborgs Hospital.

KORSÄNGEN Ugglum E6

Har troligen fått sitt namn av att korsande vägar möttes här.
Se även Partille Krönika sid. 369.

KRONDAMMSVÄGEN Björndammen G6

* Namnet härleder från en damm som låg strax öster om Björnekullarna. Dammen har i sin tur troligen fått sitt namn efter torpet ’Kronan’, som låg i närheten. Torpets namn kan troligen härledas till det höga berg intill. (Krona = hjässa, krön).
Fastställt 1981

KULLAGÅRDSVÄGEN Ugglum E7

Namnet troligen inspirerat av Ugglum Kullegård. Denna låg som namnet säger på en kulle. I Kullegården föddes mellan 7 okt 1739 och 12 jan 1825, 69 st barn, 38 pojkar och 30 flickor samt ett av okänt kön. Föräldrarna hade alla utom Helena Christina Keller, Christina Lindeberg och Lars Hansson Damgren, son- eller dotternamn.
Se även Dammgrens väg.

KULLEBACKEN (Täppet) Ugglum D6

Klåfingrigheten att ändra namn eller stavning till begrepp utan historisk täckning har tyvärr även drabbat Fornstugan. Dess rätta namn är Kullebacken och inget annat.
Under detta namn återfinns platsens historia i de källor som våra kyrkböcker utgör. I dem är Kullebacken ett torp som lyder under Ugglum Mellangård. Så även om man i folkmun valt att kalla stället för ’Täppet’ och dess innevånare för ’Täppe-Anton’ resp ‘Täppe-Calle’ bör vi hjälpas åt att återföra dess rätta namn - dvs Kullebacken !

KUNG GÖSTAS VÄG Partille F4

* Tidigare Infartsvägen, men genom tillkomst av Riksvägen och Fjällbogatan var namnet inte längre relevant. Syftas på Gustav I (Gustav Vasa) och hans göromål i bl a Mellby - Gamlestaden.
Fastställt 1947, 1967

KVASTEKULLAVÄGEN Kåbäcken J4 J5

* Kvastekulla, eller ’Brännet’, nämns under förstnämnda namn som torp i 1565 års jordebok. Namnet Kvastekulla skall enligt uppgift syfta till att man här hämtade material för kvasttillverkning. Fastställt 1961

KYRKÅSLIDEN Partille F3

Har fått namn efter Kyrkås(berget) som från söder sett reser sig som en ’ås’ bakom Partille kyrka.

KÅLKULLEVÄGEN Partille F2

I 1998 års val vållade vägnamnet författaren och många röstberättigade problem då den angavs som adress för vallokalen som egentligen var i Porthällaskolan. Några vägskyltar med "Kålkullevägen" finns inte där. Namnet härrör från kyrkbokens "Partille Kålkullegård" som redan 1653 anges såld av landshövding Anders Andersson Appelbom (d. 1686) till ägaren av Partille herrgård. I Kålkullegården fick Olof Mellberg och Catharina Olofsdotter fick sex barn mellan åren 1808-1828, fyra döttrar och två söner. Möjligen har fler barn fötts där efter 1828.

LAGGARNS VÄG Skulltorp H5

Laggare är en gammal yrkestitel. Laggaren tillverkade ’laggkärl’ (tunnor, såar, tinor, stävor, ämbar mm), runda eller ovala träkärl med sida av stående flattäljda ’laggar’, ’stavar’ eller ’stäver’ sammanhållna av på utsidan anbragta band gjorda av vidjor. Redan 2 nov 1696 anges i Partille dödbok att ’Laggarns Hustru’ är död. Fem månader senare, den 15 apr anges att ’Laggarns barn’ gått samma väg. Den som givit upphov till namnet är troligen en sentida kollega.

LANDSHÖVDINGEVÄGEN A6

* Efter landshövding Henrik von Falkenberg, som ägde Ugglum Bråtegården (Bethala), Sävedalen omkring 1707.

LAXFISKEVÄGEN Lexby H3 I3

Laxfisket i Säveån har i alla tider haft stor betydelse och givit anledning till många trätor genom seklerna inför ting och domstolar. Partille Krönika skildrar en del av detta i en längre artikel på sid 231-234.

LEXBY Lexby

Lexby har stavats på många sätt genom tiderna. Man tror dock att den ursprungliga betydelsen av Lexby var ’Leifs by’. Det passar bra även 1999 med tanke på Lantbr. Leif Gustavsson i nuv. Lexby Mellangård (’stall Bel Ami’). Hans barn är troligen de som har flest generationer förfäder som bott i Partille. Åtta generationer på ren faderslinje från Lars Andersson i Hålegården som levde mellan 1721-1805 fram till pappa Leif. De får en nionde generation via Lars Anderssons svärfar, Per Andersson. De är också liksom författaren till dessa rader ättlingar till Stads Soldat Bryngel Högman som drunknade i Säveån i sept 1756. Se mer om detta under Manereds Lid.

LEXBYSKOLAN Lexby I3

Det som idag kallas Lexbyskolan ligger på den plats Lexby Lillegård tidigare låg.
Tidigare hette vår tids Lillegårdsskola just Lexbyskolan. Tyvärr har man på ett ohistoriskt sätt kastat om namnen på de båda skolorna. Se även Lillegårdsskolan

LIDEGÅRDSVÄGEN Mellby E3 E4

Har fått namn efter Mellby Lidegård. I Lidegården föddes mellan 6 apr 1725 och 16 jan 1828, 74 barn, 42 pojkar och 32 flickor. Föräldrar med släktnamn hette Mellberg (Sven, Andreas, Olof och Anna Margareta) samt Anna Catharina Möller och Anders Svensson Stark. Namnet Mellberg är för övrigt ett s.k. allitterärt namn där förleden är densamma som på ortnamnet (Mellby). Andra ovanliga namn, är Guttursson och Guttursdotter, fast de är son- dotternamn. Dessa namn fanns även i Utby, Ugglum och Kåhög.

LILLEGÅRDSSKOLAN Lexby G3 H3

Lillegårdsskolan är ännu ett prov på politisk klåfingrighet vad beträffar namnsättningen i Partille. Skolan ligger i dag där tidigare Lexbyskolan låg. Det som i dag kallas Lexby-skolan ligger där den riktiga gården ’Lexby Lillegård’ låg. Troligen kastade man om namnen för att högstadieeleverna skulle slippa att gå i ’Lille’-gårdsskolan. En Grönköpingsmässigt dum hantering av Partilles lokalhistoria.

LILLEGÅRDSVÄGEN Lexby H3

Har fått namn efter Lexby Lillegård som har ett gammalt namn. Åtminstone belagt 1651. Under namnet har dock inga barn funnits födda mellan 1687-1828 enligt Partille kyrkbok (C:1 och C:2).

LÖVGRENS VÄG Ugglum C10 D10

Till minne av Stads Soldat Lövgren i Ugglum. Redan 1 aug 1749 fanns det en soldat med namnet Peter Löfgren som fick ett barn med Elsa Fridrichsdotter ’som i Göteborg är hävdad av Soldaten vid Ifvar Rutensparres Regemente’ som det står i födelsenotisen. De fick sonen Peter som ett resultat av ’hävdandet’. Troligen är dock Peter ej orsak till namnvalet utan en senare kollega. Se även Dammgrens väg och Hjortens Väg.

MAGNUSVÄGEN Ugglum C6

Magnusvägen är uppkallad efter den svenska 1300-talskungen Magnus Eriksson som vi redan nämnt i samband med Blankavägen. Se detta ord

MANERED Jonsered C5

Manered var en gammal gård i Jonsered som givit namn åt kringliggande område.
I Manered föddes mellan 25 jan 1689 och 19 feb 1828, 121 barn, 59 pojkar och 58 flickor samt 4 av okänt kön. Föräldrar med släktnamn var Stads Soldaterna Högman (Lars, Bryngel, Anders, Nils), Anders Svanström, Hagman, Anders Högberg, Anders och Lars Friberg, Anders Dalström, Maria Elisabet Lenbom, Andreas Ekedal, Petronella Hallengren, Per Västerberg, Catrina Ekström, Olaus och Kristina Österberg, Anders Bengtsson Ljunggren, Helena Kristina Forsberg och Magnus Viberg.

MANEREDS LID (LED) Jonsered C5

Har fått sitt namn efter gården Manered som revs i samband med byggandet av Jonsereds kyrka. Här bodde bl a Stads Soldaten Bryngel Högman som drunknade i Säveån 20 sept 1756 men blev begravd först den 8 okt. då dödsfallet föranledde en rättegång. Man befarade självmord vilket var en svår dödssynd. Nio sidor i domboken (motsv 2 msk.skr A4) berättar om händelsen.

Ur domslutet :
’vilkens kropp fanns död i Säveån. Över vilket mål rannsakades och dömdes av Sävedals lovliga Tingsrätt att som förmodligen han av vådelig händelse i vattnet omkommit må hans kropp njuta en ärlig begravning’.

Bryngel Högman har i dag (1999), 243 år efter sin död, ca 500 ättlingar varav de flesta lever i Partille och Göteborgstrakten. Bland dem ’Täppet-släkten’ och författaren till dessa rader. Även ättlingar till ett av vittnena lever i dag i Kåhög, nära Bryngels dödsplats.

MANEREDSVÄGEN Jonsered C5 C6

* Syftande på gården Manered. I mitten av 1500-talet skrevs namnet Magnilleridt, vilket visar att den som först slog sig ner här var en kvinna vid namn Magnhill (Magnhild). Fastställt 1958

MELLBYVÄGEN Mellby E4

Mellbyvägen har fått sitt namn efter den gamla byn Mellby. Byn fick sitt namn genom läget mellan byarna Lexby och Utby. Under tiden d. 28 nov 1687 till 20 nov 1828 har inte mindre än 515 barn fötts i Mellby, 261 pojkar och 241 flickor samt 13 av okänt kön.
Siffran gäller samtliga gårdar i Mellby.

MJÖLNAR CARLS VÄG Skulltorp I4

* Tvärgata till Gamla Strandlinjen. Syftar på mjölnaren på Kåbäcken Carl Emanuelsson, som omkring sekelskiftet var allmänt avhållen p g a sin gudfruktighet. Död 1919.
Fastställt 1947

MÅNS OLAS VÄG Ugglum D9

* Efter Olof Månsson. som på 1850-talet var ägare till två gårdar i Ugglums by, Ugglum Kullegården och Ugglum Mellangården. En av gårdarna kallades allmänt för ’Måns Olas’.
Fastställt 1973

NILS HENRIKSSONS VÄG G5

* Efter kyrkoherde Nils Henriksson (1877-1942) verksam i Partille. 1921 blev Partille egen församling efter att tidigare ha varit annexförsamling till Landvetter.
Fastställt 1947

ODDS VÄG Uddared K4 L4

Se Uddared.

OLOFS VÄG Ugglum D6

* Troligen efter hemmansägare Olof Månsson, förekommer i skiftesprotokoll från 1855 i samband soldattorpens utflyttning från Ugglums by till Hultet. Olof Månsson var ägare till bl a Ugglum Mellangård, vars mangårdsbyggnad var belägen på nuvarande Baggeliden 12.

OLUFF NILSSONS VÄG Skulltorp H4 H5

* Efter tidigare ägare till Partille Herrgård. Under Johan IlI:s (1537-1592) regeringstid var Partille egendom (Partille Herrgård) ett kronogods. 1583 inlöste Oluff Nilsson Partille stom, Kåbäckens vattenfall och en äng i Ugglum från kronan. Efter Oluff Nilssons död ärvde dottern Elin Oluffsdotter egendomen.
Fastställt 1958, 1960

OSBÄCKSVÄGEN L10 L11

* Efter en bäck, Osbäcken, som tidigare rann där vägen går.
Fastställt 1983-84

PER EKSTRÖMS VÄG Partille Mg (Finngösa) E5

Efter konstnären och målaren Per Ekström (Solmålaren).
Se stor artikel i Partille Krönika sid. 301-305.

POSTGÅNGEN Partille Mg (Finngösa) E5 F5

** Postgången ligger nära där Partille Mellangård en gång låg. Gården var i många år ett s k posthemmandit. Posten forslades från Redbergslid med häst och på Partille Mellangård bytte man hästar före fortsatt färd mot nästa skjutshåll som låg i Ryggebol i Lerum.
Se även Carlsteins väg.

PUKETORPSVÄGEN Ugglum D7

Har fått sitt namn efter gamla Puketorp (omnämnt 1550) som i sin tur kan ha fått namnet efter en ’Puke’ som bott där. Namnet kan även härledas till yrkesbeteckningen ’Puke’ (hudavdragare). I Puketorp föddes mellan julaftonen 1695 och 14 okt 1827, 51 barn, 27 pojkar ch 24 flickor. Föräldrar med släktnamn som bodde i Puketorp hette Löfgren (Håkan, Brita Maria, Johannes och Arvid), Stina Svartz, Mellrot (Lars Larsson Mellrot, Brita Maria och Jacob Larsson Mellrot) samt Sjöm. Johan Fredrik Nove som får ett ’oäkta’ barn med änkan Anna Katarina, tidigare gift ’Spolén’.
Se Partille Krönika sid 133 med bild av 1600-tals gård i Puketorp.

PUSKETORPET Jonsered C4

Pusketorpet kan möjligen vara en förvrängning av ’Polska torpet’ efter en polack som bott där. Denna teori framför Erik Bergendahl i Partille Krönika. Trakten kring ’Pusketorpet ’ kallas i dag för Bokedalen. Mer om detta på sid 352-53 i Partille Krönika som också har en bild av torpet. Se även Bokedalen

RIDDAR TURES VÄG Mellby E3

* Riddaren Ture Eriksson ’Tre rosor’ levde i Mellby på 1300-talet. 1392 skänkte han ett antal kvarnar Vid Besebäcken till Vadstena kloster.

SKOLVÄGEN Ugglum C6

Den moderna vägen ligger ungefär på samma plats som tidigare den s k ‘Bräckeliden’ låg. Se detta ord.

SKULEBERGSVÄGEN Skulltorp H6 I6

Har fått sitt namn av ’Skuleberget’ vars namn tros härledas till ett fornsvenskt ord som betyder ’skåra’ och givits då en lång och djup dalgång (en skåra) skiljer berget från Högensberget. Kan kanske även tolkas som kalt (avskalat) berg. Skuleberget har även gett namn åt området ’Skulltorp’ och soldatnamnet ’Skulberg’.
Mellan 19 maj 1770 och 31 okt 1816 föddes 13 barn till de tre soldaterna Skulberg (Schulberg), 4 pojkar och 9 flickor. Per Andersson Skulberg och Karin Svensdotter fick 6 barn, Lars Skulberg och Sigrid Larsdotter fick två och Gustaf Skulberg och Annika Gabrielsdotter fick 5 barn.

SKULLTORPSVÄGEN Skulltorp J5

Se SKULEBERGSVÄGEN.

SLOTTET Partille F4

‘Slottet’ är den folkliga benämningen av gamla Partille Herrgård mitt emot Kommunalhuset. I äldre handlinga även kallat "Partille stom" och "Partille egendom".

SMEDBODALSVÄGEN Lexby E4

Jmfr. Smedjegårdsvägen.

SMEDJEGÅRDSVÄGEN Lexby H3

Har fått namn efter Lexby Smedjegård. I smedjegården fick Smeden Olof Berggren och Brita Svensdotter sonen Carl den 17 sep 1774 och tvillingarna Stina och Cathrina den 9 sep 1775. (Ättlingar lever än i Parteille). Troligen har fler smeder bott där men prästerna i Partille angav tyvärr alltför sällan titlar i kyrkboken. Totalt föddes i Smedjegården mellan 10 sep 1721 och 17 maj 1828, 49 barn, 23 pojkar och 26 flickor. Föräldrar med släktnamn hette Mellberg, Rotvall, Berggren, Lindkvist och Klingberg.

SOLDATHEDEN Ugglum D10 E10

Namnet inspirerat av att Ugglums Stads Soldaters torp låg vid närbelägna Ugglum Hultet. Se även Dammgrens väg och Hjortens Väg.

SOLDATTORPET I UGGLUM Ugglum C10

I ett soldattorp liknande bevarat, bodde troligen Stads Soldaten Nils (Larsson) Damgren f. 9 dec 1818, d. 1 aug 1891. Han är identisk med den Stadssoldat som omnämns i Partille Krönika (sid 176-78). Erik Bergendahl skriver ca 1920: ’På tal om knektar fanns det för en 30-40 år sedan i Ugglum en stadssoldat som hette Damgren. Han var en rolig karl och en skicklig berättare som förstod att hålla målron vid makt’ och så återger han Stadssoldat Damgrens visa och en fabulösa historia som han berättat. Nils Damgren var f.ö. kusin med Anna-Brita i ’Täppet’ och även släkt med författaren till dessa rader.
(Min mormors farfar var kusin med honom).

SOLDATÄNGEN Se Soldatheden Ugglum D10

SOTENÄSVÄGEN Ugglum B6 B7 B8

Har fått namn efter Sotenäs, ett alternativt namn för Ugglum Storegård pga närheten till ’Soteberget’. Slutleden ’näs’ möjligen pga att berget skjuter fram som ett ’näs’ över lägre mark. Namnet ’Soten’ påträffas redan 1799 som namn på ett ’skifte’. Gården låg där nuvarande Nordbanken (fd Götabanken) ligger i Sävedalen och kallades även ’Tillfälla’ då den användes som krog. Jmfr Tillfällavägen.

STADSSOLDATENS VÄG Mellby E4

’Göteborgs Stads Soldatkompani’ tjänstgjorde i Göteborg enligt beslut 1624 fram till 1800-talets mitt. Dess 44 soldater var förlagda till Partille där de hade sina torp som hjälp till försörjningen utöver den knappa kontanta lönen. Deras uppgift var närmast av polisär art. De bevakade stadsportarna och bommarna där de inkasserade tullavgifter. De var också natt- och brandvakter. Deras befälhavare bodde i ’Utby Vaktmästaregård’ (som fick sitt namn därav) och som då tillhörde Partille. Se även Partille Krönika sid. 90-92.
Fastställt 1960

STENSVÄGEN Ugglum B6

Familjen Sten finns i Partille kyrkbok redan den 3 dec 1790 då Sjökaptenen och lantbrukaren Carl Magnus Sten och hans hustru Anna Boustedt på Partille Mellangård får sonen Anders Niclas. Denne dör redan 13 jan 1791 varför nästa barn enligt tidens sed får samma namn. Han föds den 17 nov 1792. Dennes yngre bror Emanuel föds 3 feb 1795. Familjen begåvas även med en flicka den 4 nov 1796 - Sara Catrina. Emanuel Sten gifter sig 31 maj 1819 med Johanna Ekström och paret får mellan 23 juli 1819 och 15 juni 1828 fem barn, 3 pojkar och två flickor. Den förstfödde sonen dör och liksom i faderns familj följs han av en namne - Carl Johan. Familjen Sten har även anknytning till Lerum.
I Partille Krönika kan du läsa mer om fam. Boustedt med släktgrenen ’Sten’ på sidorna 102 - 129.

STORA PUKEVÄGEN Ugglum E8

Se Puketorpsvägen.

STOREGÅRDEN Öjersjö L12

Har fått namn efter gamla Öjersjö Storegård (omnämnt 1678 i Gbgs stads räkenskaper). Ägare har bl a varit Johan Ekeblad till Lilla Bjurum, Måns Isaksson Silfverhielm (d.1644), Göran Ulfsparre, greve Gabriel Oxenstierna (d.1719), Hans Pettersson Wennerstierna, Lars Hansson Liedgren, Petter Wennerstierna (son till förre W.) och bonden Hans Andersson (äg. 1746). Senare ägare var Bengt Larsson som dog 58 år gammal den 1 maj 1764 och anfader till författaren av dessa rader.
I Öjersjö Storegård föddes mellan 1 jan 1737 och 10 aug 1823, 38 barn, 20 pojkar och 17 flickor samt ett av okänt kön. Föräldrar med släktnamn saknas under perioden. Troligen kan flera ha fötts där men prästerna satte inte alltid ut gårdens namn utan nöjde sig med att bara ange ’Öjersjö’ (32 st).

STORSKIFTESVÄGEN Skulltorp I5

Det finns flera s.k. skiftesvägar i Partille, Storskiftesvägen, Enskiftesvägen och Tegskiftesvägen. De har alla fått sitt namn efter ’Skifte av jord’, dvs uppdelning av byns mark på för de enskilda gårdarnas ändamålsenligare sätt. Det har skett genom bl a Storskiftet fr o m 1757 (på 1760-talet i Partille), Enskiftet 1803 och laga skiftet 1827.  Litt. Svenska lantmäteriet 1628-1928 (1928).

STÄRTEREDSVÄGEN Stärtered L3

Har fått sitt namn efter gamla Stertered (1565). Förleden i namnet tros betyda ’Stjärt’. Vad en sådan förled innebär är svårare att avgöra trots att den är vanlig i västsvenska dialekter. Jmfr Stjärtegården i Assleröd, Västerlanda fs (Cic!). I Stärtered föddes mellan 21 juni 1696 och 25 juli 1809 24 barn, 10 pojkar och 14 flickor. Föräldrar med släktnamn är Samuel och Erik Fallerstedt, den senare son till den förre och gift med Inga Lena Utmark.

TAGE MADSENS VÄG Skulltorp H4 I4

* Tvärgata till Gamla Strandlinjen. Syftar på Tage Madsen, som skapade Darosanläggningen.
Fastställt 1960

TEGSKIFTESVÄGEN Skulltorp I5

Se Storskiftesvägen.

TINGSVÄGEN Skulltorp J5 J7

Till minne av alla de Ting (rättegångar) som hållits i Partille. Här några årtal. 1496, 1533, 1571-72, 1577, 1585, 1598, 1604, 1620, 1624, 1625-26, 1628-29, 1630-32, 1634-35, 1637, 1645-46, 1648, 1652, 1660-72.
Se mer om vad Tingen hölls i Partille Krönika på sid. 401-402.

TILLLFÄLLAVÄGEN Ugglum B6 C6

* Vägens sträckning till största delen belägen inom fastigheten Ugglum Storegårdens ägor. Mangårdsbyggnaderna till Ugglum Storegården låg där idag Nordbanken (fd Götabanken) är belägen och kallades i folkmun för ’Tillfällena’. På gården fanns också en krog som ev kan ha anknytning till namnet.
Fastställt 1975

TORD BERGESSONS VÄG Skulltorp J5

** Efter Tord Bergesson, en av de första bönderna i Skulltorp. Tord Bergesson omnämns i 1496 års jordebok. Tord mötte bl a Gustav Vasa 1526 i Lödöse (Gamlestaden).
Fastställt 1947

TRUELS VÄG Skulltorp J5

** Efter Truels Arffvidsson, en av de första bönderna i Skulltorp. Omnämns i 1496 års jordebok. Truels mötte bl a Gustav Vasa 1526 i Lödöse (Gamlestaden).
Fastställt 1947

TRÄDGÅRDSVÄGEN Ugglum A7 B7

Namnet minner om den stora betydelse trädgårdsnäringen haft i Partilles historia. Läget intill Göteborg, med sitt stora behov av matleveranser, fick fart på näringarna inom jordbruk, frukt- och trädgårdsodling. På flera ställen i Partille odlade man, inte minst i Ugglum där vägen ligger. Även prästerna deltog. Kommin. Nils Gunnarsson Grimbeck f. i Varberg 1709, d. här 1766 var först att odla morötter. Han sålde till staden för 300 daler silvermynt, en på sin tid aktningsvärd summa. Komminister Carl Bentin f. i Seglora 1739, död 1828 var en stor potatisodlare varför han kallades ’potatisprästen’. Jordbruksinspektor James Young, hitkallad från Skottland av grosshandlare William Gibson, var den förste som täckdikade med tegelrör och införde kålrotsodling. Många följde hans exempel. Ända från Skaraborgs län kom bönder för att köpa ‘poggar’, som kålrötterna kallades av allmogen.

TULTEREDSVÄGEN Lexby L1 L2

Tultered stavades förr även ’Tohlteredh’, ’Tutteröd’ och ’Tulteröd’ m fl varianter.
I Jordeboken 1550 finns en ’Ands i Torteridtt’ som 8 hästars skattebonde. Förleden kan vara räkneordet ’Tolfte’ användt som mansnamn följt av slutleden ’-red’ för röjning - dvs ’Tolftes röjning’. Kanske efter den man som först röjde mark här. Se även Partille Krönika sid. 366 som även innehåller översättningen av ett gammalt fastebrev från 1500-talet. I Tultered föddes mellan 17 dec 1712 och 11 mars 1807, 17 barn, 7 pojkar och 10 flickor. Föräldrar med släktnamn var Per Lidström och senare hans dotter Chatarina Persdotter Lidström.

TÄPPET Se Kullebacken Ugglum D6

UDASSONS VÄG Mellby E4

* 1362 skänkte konung Magnus Erikson sin fastighet ’Medelby’ (Mellby) till en Johan Udasson. 1362 är första gången namnet Mellby förekommer i urkunderna.
Fastställt 1947, 1960

UDDARED Uddared L4

Uddared är ett gammalt namn (1496) och betyder ’Odds röjning’ där förleden ’Odd’ kan hänföras till mansnamnet ’Odde, Odd’ och varianterna ’Udde, Udd’. Slutleden ’-red’ betyder röjning och återfinns inom Partille i flera ortnamn (Jonsered, Stärtered, Tultered). Tidigare även i Öjerred som övergått till Öjersjö.

UDDAREDSVÄGEN Se UDDARED. Uddared L4

UGGLUM Ugglum A6-E10 Ugglum som Namnet betyder ’Ugglehem’och har troligen de äldsta anorna i Partille. Ugglums by nämns redan i början av 1300-talet. Byn låg på ömse sidor om nuvarande Brattåskärrsvägen. Ägorna omfattade i stort det vi i dag kallar Sävedalen. Av rädsla för förväxling med Ucklum i Bohuslän byttes namnet på ett klåfingrigt sätt mot ’Sävedalen’ (som förväxlas med Säve på Hisingen). Författaren vill verka för en återgång till det historiska namnet Ugglum och har konsekvent undvikit annan beteckning under rubriken ’Region inom Partille’. Hoppas att fler följer exemplet vid namnsättning av företag och föreningar etc. Till slut kan vi så återgå till Ugglum för hela det historiska området.

UGGLUMSLEDEN Ugglum C8

Har fått sitt namn efter Ugglum och var ursprungligen planerad att vara en större trafikled än den i dag är. Framför allt är det de lokala miljöintressena som motverkar utbyggandet av leden.

UGGLUMSVÄGEN Se Ugglum Ugglum D6

UTBY Utby -

Utby (stadsdelen i Göteborg) tillhörde Partille till omkring 1920 då Partille sålde sina intressen i området till Götebogs Stad 1917 för ca 1 million kronor.
Se Partille Krönika sid. 92-96, 381-392.

VILLA PORTHÄLLA Partille F3

Uppförd av Dr Ernst Harbeck i början av seklet. Kallas i folkmun ofta för ’Borgen’.
Se även Borgen och bild i Partille Krönika, sid. 342.

VÄLLINGBACKEN Kåbäcken J4 J5

* På Skulltorp Västergårdens ägor låg förr soldattorpet Vällingbacken. Rörande uppkomsten av namnet finns två uppgifter. Den ena syftar på att vägen dit var mycket lerig och blev som lervälling när det regnade. Den andra uppgiften talar om en lönnkrögerska Maja, som bodde här i början av 1800-talet. Maja sålde välling till vägfarande, men det sägs att vällingen till största delen bestod av finkelbrännvin.
Fastställt 1961

VÄNDSTENSVÄGEN Mellby E4

Ur Partille Krönika sid 210: ’S.k. vändstenar finnas flera i socknen. En dylik i Mellby vänder sig för var gång den hör kyrkklockorna...’.

VÄSTERGÅRDSVÄGEN Lexby G3

Har fått namn av den gamla gården Lexby Västergård. Under den adressen föddes mellan 30 nov 1746 och 10 aug 1828, 25 barn, 11 pojkar och 14 flickor. Alla föräldrarna utom avskedade soldaten Anders Lustig hade son och dotternamn. Lustig och han hustru Gunilla Nilsdotter fick dottern Anna Stina den 15 jun 1823.

YLLEGATAN Partille G4

* Efter Partille Yllefabriks AB. Fabriken anlades 1884 och startade sin verksamhet 1898. Företaget grundades av fabrikör Jörg Jebsen. Fabrikens produktion var yllegarn och yllevävnader. 1920 hade fabriken 90 anställda.
Fastställt 1973

ÅSTEBO Åstebo J10

Åstebo är ett gammalt namn som stavats på flera sätt (ex: Ostabo, Österbo). Förleden tros vara mansnamnet ’Åste’. I Åstebo föddes mellan 6 aug 1687 och 11 mars 1823, 26 barn, 11 pojkar och 14 flickor samt ett av okänt kön. Enda förekommande släktnamn är ’Bergman’ som fick en dödfödd son där på julaftonen 1769. Åstebo blev ålderdomshem åt Partille redan 1793 och fungerade som sådant fram till 1980-talet. ’Felet’ med Åstebo, enligt Partille Krönika, var ’att det var alldeles för hälsosamt så att åldringarna blev alldeles för gamla’.
Se även Partille Krönika sid. 286-288, 397-398.

ÅSTEBOVÄGEN Åstebo J9

Se ÅSTEBO.

ÖGÄRDESVÄGEN Mellby D2 D3

Har fått sitt namn efter platsen Ödegärdet som är ett gammalt namn. Anledningen är troligen att den redan i 1625 års uppbördsbok upptogs som öde pga obärig jord bevuxen med ljung.

ÖJERSJÖ Öjersjö

Öjersjö har tidigare stavats på många olika sätt och även med ändelsen ’-red’ som betyder ’röjning’. Förleden är efter mansnamnet ’Öjar’ som tydligen var den som först röjde sig en boplats här. Redan på 1500-talet hade uttalet övergått till ’Öjerse’ vars ’rs’ uttalats som enhetligt sche-ljud. När ursprunget av slutleden glömts, var förväxlingen med ’sjö’ förklarlig.

I Öjersjö med samtliga gårdar föddes mellan 16 dec 1687 och 5 juli 1828, 240 barn, 111 pojkar och 124 flickor samt 5 av okänt kön. Trots det stora antalet har bara några få föräldrar med släktnamn påträffats, Johannes Svanberg, Anders Andersson Klingberg och C.N. Hultgren.

Öjersjö ägdes under mitten av 1500-talet av ’Andor i Vglim’ (Anders i Ugglum), troligen identisk med den man som 1526 träffade Gustaf Vasa i Nya Lödöse (Gamlestaden, Göteborg). Anders tycks även ha präglat namnskicket i Partille där 556 pojkar mellan 1687-1829 fick namnet Anders eller Andreas av 2081 st. födda, dvs 27% (!)
Se även Partille Krönika sid. 393-400.

ÖJERSJÖVÄGEN Öjersjö G16 K12

Efter Öjersjö. Se detta namn.

ANDERS VÄG Ugglum Förslag

Till minne av ’Andor i Vglim’ (Anders i Ugglum), troligen identisk med den man som 1526 träffade Gustaf Vasa i Nya Lödöse (Gamlestaden, Göteborg). Denne man tycks även ha präglat namnskicket i Partille där 556 pojkar mellan 1687-1829 fick namnet Anders eller Andreas av 2081 st. födda, dvs 27% (!)

Ägarna av Ugglum Storegård hette under många generationer antingen Anders Nilsson eller Nils Andersson och kan antas härstamma från ‘Anders’ även om detta inte kan beläggas med stöd av kyrkböckerna. Författaren till dessa rader härstammar just från de många generationerna Anders Nilsson och Nils Andersson i Ugglum Storegård mellan 1631-1808. Se äv Partille Krönika sid. 393-400.

BENGT LARSSONS VÄG Öjersjö Förslag

Föreslås bli namn på en gata i Öjersjö uppkallat efter Bengt Larsson. Denne finns i ägarelängden av Öjersjö Storegård och han dog 58 år gammal den 1 maj 1764.

KROGSVÄNGEN Förslag

Föreslås bli namn på en gata med krök som ligger utmed rutten där de många krogarna i Partille en gång låg. Ur Partille Krönika från 1921: "De första (krogarna) från Göteborg räknat lågo vid Lia (Redbergslid). Så kom man till Lilla Härlanda och vidare till Torpa, där två krogar skall hava funnits. Vid Fräntorp var ölställe i den gamla stugan, som ännu finns vid landsvägen. Ölställen voro även vid Tillfälla och Korsängen i Ugglum. Den förstnämnda gården finnes ännu kvar men den sistnämnda revs i mitten av 1800-talet. Den låg vid norra sidan av landsvägen, mitt emot Röliden. Vid Finngösa var en större krog. På en gammal karta från 1766 finns en byggnad, belägen ungefär där nuvarande mangården ligger, utmärkt som ‘Finngösa kroog’. Nästa krog var ‘Slintin’, vid Skulltorps Västergården, vilken byggnad ännu finnes kvar, liksom ‘Goalovet’ eller ‘Goalaget’, på andra sidan Kåbäcken. På sistnämnda plats var ölvärdshus. Så kom man till Högen, som var stort utvärdshus, gästgiveri och skjutsstation. I Stertereds dal låg ‘Juliro’ (ljuvlig ro), där vilan för mången måhända blev ljuvlig, ehuru uppvaknandet säkerligen var mindre behagligt. Kronbyggnaden här är nu borta. Vid Strömma, där Jonseredsa missionshus nu ligger, var även ölkrog, liksom på Udden i Manered och på Jungfrubacken. Bokedalen var även värdshus under en period. Det var således många frestelser som vinkade år de från staden hemvändande bönderna. Ej mindre än 14 krogställen utefter den jämförelsevis korta sträckan mellan Göteborg och Jonsered."

MELLANGÅRDSVÄGEN Lexby Förslag

Föreslås få sitt namn efter Lexby Mellangård. Där föddes under tidem 12 dec 1736 till 9 sept 1826 50 barn, 34 pojkar och 14 flickor samt 2 av okänt kön. I Mellangården levde bl a Hans Helsing och Olof Berggren m fl utan s.k. släktnamn.

NILS ANDERSSONS VÄG Ugglum Förslag