pe-glimt.gif (7084 bytes)

EN FREDENS MAN

av Bertil Magnusson

Se även artikel om senare boende på Torpet Freden HÄR


Från att ha varit statardräng i Thorskog i Västerlanda, sin födelseförsamling,kom Johan Magnusson till Torpet Freden i Partille.

Han kom  tillsammans med sin far, Magnus Larsson som var född i Vänersborg 1800-04-07 och dog på torpet Freden 1889-01-03.

Modern hette Katarina Jonasdotter och var född 1804-03-11 enligt husförhörslängden i Västerlanda och dog 1871.

Fadern, Magnus Larsson, hade blivit anställd som skogvaktare vid Jonsereds säteri. Säteriet hade tidigare ägts av Olof Wijk d.ä (1786-1856), det välkända kommerserådet i Göteborg. Denne sålde säteriet 1833 till svågern William Gibson d.ä. (1783-1857) som året därpå startade det som skulle bli Jonsereds Fabriker.

Olof Wijk förbehöll sig dock rätten att under 40 år arrendera Bokedalen (det som i dag kallas Jonsereds herrgård). Annars bodde han i "Wijkska palatset" vid Lilla Torg som är ett av Göteborgs vackraste hus försett med ett torn. I bottenvåningen låg förr (1950) "Restaurang Commersén" som tydligen fått sitt namn efter Wijks titel. Strax intill ligger också landshövdingens residens där bl a Karl X Gustaf dog efter en ovanligt präktig måltid.

Signe_ff.jpg (14843 bytes)

Johan Magnusson
f. 1841-03-14 Västerlanda
d. 1931-02-09 Korpås, Partille
Foto i privat ägo

William Gibson, som var skotte, var gift med Olof Wijks syster, Anna Catharina Wijk, f. 14 juli 1794 i Amiralitetsfs., Göteborg. (d. 1 maj 1861). Gibson kallade på en landsman för att få hjälp med verksamheten i sin segeduksfabrik i Göteborg. På så sätt kom Alexander Keiller till Sverige. Han var född 1 juli 1804 i Dundee, Skottland. Han var en teknisk begåvning som dock inte alltid så lätt att tas med, varför Gibson köpte ut honom ur det gemensamt ägda företaget Gibson&Keiller i Jonsered. Det gav Keiller anledning att starta sin senare så framgångsrika verksamhet i Göteborg vilket bl a ledde fram till Göteborgs Mekaniska Verkstad (senare Götaverken).

Även Alexander Keiller blev svåger till Olof Wijk d.ä. genom sitt gifte 12 dec. 1830 med hans syster Maria Lovisa Wijk f. 20 juli 1804 på Klädesholmen, Göteborg (död 13 dec 1886 i Domk. Göteborg). De tre syskonen Wijk hade sina rötter i "Vikans gård" i  Björlanda församling på Hisingen och man kan bl a härleda deras anor till "Olof i Hästevik" som levde på 1500-talet genom Margareta Erikssons forskning.

Än i dag kan vi njuta av släkten Keillers donationer bl a "Keillers park" med sin fantastiska utsikt över Göteborgs omnejd. Ättlingen James Keiller har lämnat spår efter sig. Bl a i Särö med sin Villa Gövik som under många år hade Gustaf V som gäst. Mer om detta kan du läsa vid villans port i samband med en underbar promenad i Särö Västerskog eller läsa boken "Särö genom tiderna" av Claes Heyman.

* * *

Bildens Johan Magnusson hade även tre äldre systrar, Kristina f. 1829-09-17, Charlotta f. 1831-01-09 och Matilda f. 1836-0314 samt brodern August f. 1834-02-27.

Kristina Magnusson hamnade senare i Tylösand, Halmstad och  Charlotta Magnusson dog 94 år gammal i Vadstena. Matilda gifte sig med en Edvard Andersson och brodern August Magnusson emigrerade till Amerika. Om syskonen någon tid bodde i Partille är ännu okänt.

Johan Magnusson är identisk med den då unge gossen som av Olof Wijk fick den märkliga spindelliljan vi tidigare skrivit om HÄR. Han trolovade sig 1869-10-17 med Johanna Christina Olofsdotter, f. 1849-10-12 i Krogeryd, Bergum. Paret fick två barn, Gerda Emilia Magnusson, f. 1870-07-12 och död 1947-07-28 samt Johan Albin Magnusson, f. 1873-03-01 och död 1938-10-19 på torpet Lövås, Råhult, Jonsered, Partille.

Johan Albin Magnusson kan man se på bild på sid. 51 i boken GÅRDAR OCH TORP I ÖSTRA PARTILLE som den kände kommunal- och landstingspolitikern, Torsten Börjesson, gav ut 1994 (ISBN 91-639-2618-X). Där sägs att "Albin" arbetade på fabriken och hade en ko på torpet som han även använde att köra med.
(Vill du köpa ett exemplar av boken för 100 kr + ev porto kontaktar du Torsten Börjesson på telefon 031-443350).

Johan Albin Magnusson, gifte sig 1899-06-18 med Emma Julia Liljedahl f. 1877-12-25 i Domkyrko. i Göteborg och död 1956-10-02 i Kåhög, Partille.
Detta par fick sju barn varav två döttrar ännu lever, Signe f. 1906 (93½ år gl) och Torborg f, 1917.

Trots de sju barnen fick paret endast ett enda barnbarn och denna yngling dog blott 18 år gammal. Den ännu levande dottern, Signe, snart 94 år gammal, har tidigare släktforskat. Genom sin morfar, Konstsmedsmästare Kristoffer Olausson Liljedahl, f. 22 okt 1837 i Hede, Björlanda (d. omkr 1916-18 i Göteborg) har även Signe rötter till Björlanda. Julia Liljedahl hade två bröder. Karl Edward Liljedahl, f. 10 jan 1864 i Örgryte och Charles Gustav Emil Liljedahl, f. 12 juli 1874 i Domkyrko, Göteborg. De två bröderna har möjligen ättlingar som då är välkomna att kontakta GLIMTEN.

Ovanstående om familjen Johan Magnussons bygger på Signes underlag kompletterat av GLIMTENs redaktör. Trots likheten i efternamn  hos Signe och Red finns ännu inga kända gemensamma anor även om våra båda släkters rötter går till Hisingen

* * *

Nedan visas vad Nationalencyklopedin anger om svågrarna
Olof Wijk dä, William Gibson dä och Alexander Keiller:

Wijk, Olof d.ä. 1786-1856 affärsman och politiker. W. övertog redan som 20-åring en import- och exportfirma i Göteborg. Under hans ledning utvecklades snabbt en stor export av järn och trävaror import av kolonialvaror samt ett rederi. Den stora förmögenhet han grundade ledde till att han 1818-35 var ordförande för stadens äldste och 1820 erhöll kommerseråds titel. Som ledamot av borgarståndet deltog han i flera riksdagar mellan 1834 och 1854 tillhörde ståndets konservativa parti och var dess talman vid riksdagen 1850-51. Far till Olof W. d.y.

Gibson, William 1783-1857 brittisk-svensk industriman. G. invandrade till Göteborg 1797. Han etablerade 1834 i Jonsered en rörelse som ursprungligen omfattade linspinneri väveri och gjuteri men snart utvidgades med nya verksamhetsgrenar.
Under sonen William G. (1816-65) och sonsonen William G. (1848-1917) upptogs bl.a. en betydande tillverkning av träbearbetningsmaskiner. Företaget ombildades 1872 till Jonsereds Fabrikers AB (numera splittrat).

Keiller, Alexander 1804-74 industri- och affärsman med skotskt ursprung viktig förmedlare av brittisk textil- och verkstadsteknik till Sverige. K. kom 1826 som fabriksmästare till William Gibsons segelduksfabrik i Göteborg och var 1828-39 Gibsons kompanjon i bolaget Gibson & Keiller föregångare till Jonsereds Fabrikers AB.
År 1841 grundade K. det företag som senare fick namnet Götaverken. K:s industriella verksamhet fortsattes av James K. (1836-1918) och dennes son James K. (1867-1962).

Götaverken Göteborg koncern med mekanisk verkstad och skeppsvarv grundad 1841 av den skotske affärsmannen Alexander Keiller (1804-74).

Maskiner och utrustning köptes in utifrån och placerades på Göta älvs södra strand. Den första större beställningen var att sätta upp Rosenlunds bomullsspinneri 1846 till vilket verkstaden bl.a. byggde en ångmaskin om 80 hk. Detta år byggdes också det första fartygsskrovet. Bolaget hette länge Keillers verkstad. Företaget växte ut även på norra älvstranden. År 1867 övertogs rörelsen av ett bolag Göteborgs Mek.Verkstads Aktiebolag. Ur detta bildades 1906 med nya ägare Göteborgs Nya Verkstads AB från 1917 med namnet G. Varvet fick uppleva flera glansperioder och var en tid världens största skeppsvarv. I början av 1960-talet byggdes på ny plats längre ut i Göta älvs mynning Arendalsvarvet specialgjort för stora tankfartyg. År 1977 uppgick G.  i Svenska Varv AB (se NCelsius Industrier) och 1989 avslutades nybyggnadsverksamheten inom G.
Reparationsvarvet Cityvarvet i Göteborg och ett antal mindre servicebolag är nu (1992) de enda kvarvarande delarna av G.

Ev. rättelser och anknytningar till innehållet tas tacksamt emot via

E-POST till GLIMTEN

Se artikel om senare boende på Torpet Freden HÄR

TILL MENY FÖR PARTILLE

ÅTER TILL GLIMTEN:s FÖRSTA SIDA