Utdrag ur boken:
GÅRDAR OCH TORP
I ÖSTRA PARTILLE

med tillstånd av författaren
Torsten Börjesson

Boningshus och ladugård nybyggdes 1905. Tidigare boningshus och ladugård var hopbyggt i en byggnad och byggt 1844. Torpet var bostad för skogsarbetare.

T.h.  Torpet Freden omkring 1920
Boningshus med familjen vid trappan

Barn:

Konrad tog sig namnet Millblad 1949, brevbärare.
Axel tog sig namnet Bjersland, verkstadsarbetare.
Edit Pettersson var biljett- och kioskförsäljare i Kåhög och Göteborg

Johan arbetade på vintern med huggning, på sommaren blev det plantering, och dikesrensning, som betalades med ett öre metern och vid skördetiden fick han hjälpa till på herrgården. På långa vinterkvällar gjorde han björkkvastar, som buntades i tjog och såldes till fabriken.

Ladugården med dottern Edit Pettersson framför, omkring 1920

Normalt hade han 2 kor och kalv, I julgris och 20 - 30 höns. Korna betade på skogen sommartid och om inte höet räckte på torpet slog man gräs i Bokedalen och torkade till hö. Det odlades också potatis, havre och råg som maldes i kvarnen vid Hulan. Rågen blev brödmjöl och havren djurfoder.

Vid kvarnresor samlade man ofta säd från flera torp så att det blev ett lass. Släktskap mellan torpen var vanlig, vänskap och samarbete naturligt. Släktingar från Hultet eller Råhult, som hade häst kom ofta och hjälpte till med vårbruket och ibland fick man låna hästar på herrgården för att utföra nödvändiga arbeten.

Julfirande på Freden 1926.

Mjölken separerades, smör kärnades och såldes till kunder i samhället. Ägg såldes också på samma sätt, priset var 90 öre tjoget på 1920-talet. Potatis som delvis odlades på en mosse utanför torpet blev ofta bra och sättpotatis såldes på vårarna.

På sommaren hyrde man ut något rum till sommargäster varav en tog mycket kort, vilket gav fina minnen. Ibland hade man också inneboende som arbetade i fabriken, berättar dottern Edit född 19 10 och som är med på en del kort. Edit berättar också att mamma och pappa var tusenkonstnärer på att ta vara på allt och vara rädda om det de hade. Edit bekräftar också vad kusinen Erik på Gottorp sagt om skolan fast hon började 1917, fyra år senare och då fick man rotmos och korv en gång i veckan i Godtemplarhuset. "Det var mycket läxor och räkning med hem, fast det gick bra för pappa hjälpte mig ofta.".

Som exempel på släktskapen mellan torpen kan nämnas:

Johan P på Freden var bror till Maria Andersson på Hultet
Emma På Freden var syster till Albin Augustsson på Gottorp och
Matilda Olofsson på Råhult.

1936-58 bodde Karl Lindblom på Freden. Efter en ryggskada gick han framåtböjd helt i vinkel med käpp i många år. Ingen kunde förstå hur han kunde ha tungt skogsarbete, men han hade hög kapacitet. Därefter var torpet uthyrt till olika personer som fritidsbostad. Vid kommunens övertagande av marken från Jonsereds Fabrikers AB blev huset renoverat och uthyrt till Friluftsfrämjandet i Partille. Renoveringen har fortsatt och ladugården omgjorts till samlingslokal. Bohusleden går förbi och har rastplats på torpet.

Du kan köpa boken GÅRDAR OCH TORP I ÖSTRA PARTILLE för 100 kr.
plus ev. portokostnad. Ring Torsten Böjesson på tel 031-44 33 50.

Se artikel om tidigare boende på Torpet Freden HÄR